Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Bokrecensioner

”Yuko” av Jenny Milewski: Fasan bor i studentrum

Jenny Milewski bygger upp rädslan så att man hoppar högt bara Malin går in i badrummet.
Jenny Milewski bygger upp rädslan så att man hoppar högt bara Malin går in i badrummet. Foto: Ola Kjelbye

En svensk skräckbok som är en blandning av två skräckfilmsgenrer, är det ens möjligt? Ja, Jenny Milewski skräms bättre än de flesta i nyutkomna ”Yuko”.

Jenny Milewski
”Yuko”
Styxx

Jag har gått och väntat på att Jenny Milewski skulle skriva en ny bok, efter den begåvade debuten 2012 med deckaren ”Skalpelldansen”. Allra helst en fortsättning, för berättelsen ropade efter en sådan.

Nu kommer hon i stället med en genomruskig spökhistoria, och jag är om möjligt ännu gladare än om hon hade skrivit ytterligare en deckare. ”Yuko” utspelar sig till största delen i studentkorridor vid Linköpings universitet, där ekonomistudenten Malin, som kommer från en liten ort, till sin oerhörda lycka får ett rum. Och i badrummet finns det till och med ett badkar, en enorm lyx för studenter. Bästisen blir avundsjuk.

Men givetvis börjar det hända kons­tiga saker. Vem bodde i rummet före Malin? Varför är badkaret inte så trevligt som det borde vara? Vet korridorgrannarna mer än de avslöjar?

En stor del av spökhistorier bygger på överraskningseffekter, så mer ska jag inte berätta. I början fnyser jag överlägset åt de alltför uppenbara likheterna med skräckfilmsgenrer, men sedan tar fasan över. Ja, det är precis som att läsa en japansk skräckfilm, fast förlagd i Linköpings studentkvarter, och Jenny Milewski balanserar elegant mellan den japanska spökfilmen och den amerikanska college­ungdomsfilmen. Hon lyckas föra över dem till bokmediet utan några som helst problem.

Det är svårt att skrämmas bra, och den som lyckas är ofta inte den som är mest nytänkande eller komplex. I stället är den skickligaste författaren den som i lagom utmätta doser bygger upp rädslan hos läsaren, en vardaglig oro som gör att man hoppar högt bara Malin går in i badrummet. Ta inte ett bad! Akta dig!

Förlaget Styxx har nyligen kommit med en hel kvartett läsvärda fantastikböcker. ”Yuko” är allra bäst, men läs även Anders Torstenssons ”Dit ingen annan går”, John Wyndhams klassiker ”Triffiderna” och Björn Cederlinds ”Texas Whiffer”.

 

4 x årets svenska skräckböcker:

Frida Andersson Johansson
”Dränkt”
Stimpla publishing
Imponerande debutroman om en ung kvinna som bor i Stockholmsförorten Segeltorp. Hon jobbar, festar och träffar motvilligt sin mamma då och då. En sen natt träffar Unn äntligen en riktigt intressant man när hon traskar hemåt från tunnelbanan, och han verkar bo granne med henne. Samtidigt dör flera människor i Stockholm på ytterst märkliga sätt, och läsaren förstår långt före Unn vem grannen egentligen är. Nordisk mytologi i genomtänkt nytappning.

Peter Stjernström
”Fjärilspojken”
Bladh by Bladh
Jonas jobbar på Skatteverket tillsammans med kompisen Björn när han blir headhuntad till ett företag med tämligen diffus verksamhet. Vad vill de ha honom till? Jonas har en märklig förmåga som han inte riktigt kan definiera. Han är adopterad men ärver plötsligt ett litet hus med tillhörande skog på Gotland av sina biologiska föräldrar. Vilka var de? En vindlande berättelse bakåt i tiden, men också en skräckfylld, bitvis fantastisk historia om gamla drömmar och nuets fasa.

Kaj Korkea-aho
”Onda boken”
Schildts & Söderströms
Oemotståndlig intrig om en fiktiv poet vars försvunna dikter sägs leda människor i döden. Mikael Backman är lektor i litteraturvetenskap vid Åbo akademi och försöker avråda en av sina mest envisa studenter från att skriva uppsats om just den diktsamlingen. Den slarviga studenten Calle Hollender, som inte är så bra på att sköta sin utbildning, börjar stjäla böcker ur bibliotekets samlingar för att kunna försörja sig utan studielån. Roligt om det akademiska livet, och stundtals mycket otäckt.

Mia Öström
”Skuggsommar”
Gilla böcker
Egentligen en ungdomsbok, men det vore synd att undanhålla vuxna denna spökpärla, värd att läsa bara för språket och den exakta gestaltningen. Och så är den riktigt ruggig också. Rakel tillbringar sommaren på en skärgårdsö där hennes moster och morbror har ett vräkigt hus med tillhörande pool bredvid havet. Klasskillnaderna är enorma och kusinen Ellika elak, men Rakel träffar ett tvillingpar på en badflotte med hopptorn. De ska lära henne hoppa. Familjedrama med suggestiva spökeffekter.

4 x förra årets svenska skräckböcker:

Johannes Pinter
”Vackra kyrkor jag besökt”
Eskapix, 2014
En vacker, vemodig och väl berättad debutbok, om en man som är döende i cancer men arbetar in i det sista. Valdemar Aurelius är väktare inom Svenska kyrkans mindre kända verksamhet, han rensar Sveriges kyrkor från ondskefulla andeväsen. Det börjar i Ullareds kyrka, men det visar sig vara tecken på något större. Fiffigt konstruerad bok, där alla förklaringar om demoner och kyrkor hänvisats till ett appendix.

Caroline L Jensen
”Demonologi för nybörjare”
Kalla Kulor förlag, 2014
Sanslös och förvånansvärt rolig berättelse om hur Beelzebub och demonerna i helvetet tänker göra uppror, om en trött Gud som verkar synnerligen utbränd och så den cannabisrökande vaktmästaren Isak, tjugo år, som får besök av en pratsam råtta som förklarar att det är Isak som ska rädda världen. Tyvärr är Isaks lillasyster lierad med demonerna. Pigg blandning av familjedrama, Dantes ”Den gudomliga komedin” och skräck.

Anders Fager
”En man av stil och smak”
Wahlström & Widstrand, 2014
Fristående fortsättning på ”Jag såg henne i dag i receptionen”, men nu är Cornelia Karlsson i periferin och hennes gamla pojkvän, bibliotekarien Ceo Molin, är huvudperson. Han stjäl sällsynta böcker från bland annat sin arbetsplats, Kungliga biblioteket, och säljer för stora pengar till samlare. Plötsligt har han fått tag i en bok som gör hela det ockulta Stockholm mycket intresserat. Blodigt och skickligt, och inlednings­kapitlet ryser jag fortfarande åt.

Fruktan
”Stockholms undergång”
Undrentide, 2014
Novellsamlingen av skrivar­kollektivet Fruktan och inlånade skräckmästaren Anders Fager är en pigg blandning av skräck, fantasy och sciencefiction. Stockholm går under, gång på gång, genom zombieapokalypser, skrämmande många råttor, mystiska regnbågar, vampyrer och en märklig, isande kall sjukdom. Här finns flera författare som man vill se mer av, som till exempel Boel Bermann (och då kan man med fördel läsa ”Den nya människan” från 2013).

Lotta Olsson: Stadigt men sakta växer skräcken

Den svenska skräck­litteraturen är inte den mest omfångsrika litterära genre som finns. Men till min förtjusning så dyker det upp en del skräckböcker, oftast på små bokförlag.

Vi renodlade skräckläsare är inte så många, och ytterst få författare blir lästa även av dem som normalt undviker genren.

Stephen King och John Ajvide Lindqvist är bland de få som har nått stora upplagor. Och då har vi i Sverige ändå Selma Lagerlöf, en underbar skräckförfattare, att luta oss mot!

Fast det händer en del, och skräcken växer stadigt men långsamt. John Ajvide Lindqvists nya bok ”Rörelsen” kommer snart, Mats Strandbergs ”Färjan” finns redan i butikerna. Lars Kepler ska, ryktas det, lämna deckargenren och gå över till något…annat.

Om de nu ska skriva skräck, och om det nu är skräck de andra skriver. Jag trasslar alltid in mig ohjälpligt i definitionerna, jag begriper inte riktigt var gränsen går mellan ”terror” (psykologi, tror jag) och ”horror” (slabbigare) och lutar ibland åt att nöja mig med paraplybenämningen ”fantastik”, som brukar användas om allt som är bortom det realistiska.

Då får man visserligen med fantasy, sciencefiction och en massa annat, men genrerna flyter ihop. En hel del deckare skräms också rätt duktigt.

Själv är jag mest förtjust i de rena spökhistorierna, där det handlar om stämning och väldigt lite blod spills.

Den allra bästa skräckroman jag har läst är fortfarande ”Evig natt” av Michelle Paver, som till vardags skriver barnböcker.

I hennes arktiska spökroman blev det så otäckt att jag inte ens vågade läsa klart boken en ensam kväll hemma. Och ändå hände det inte så mycket!

De nio romaner som finns här på sidan är alla någon form av skräck, vill jag påstå, även om de också skulle platsa i flera andra genrer. Fem av dem är ur årets utgivning, fyra från förra året.

Rättelse 2015-09-28 15:40
Texten har tillfogats en rättelse.