Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Böcker

Imre Kertész död

Foto: Moa Karlberg

Den ungerske Nobelpristagaren i litteratur Imre Kertész har gått bort, 86 år gammal. Han tilldelades Nobelpriset 2002.

”Han var en alldeles vanlig person, och en storartad människa, som inte kunde bli rädd för någonting.” säger hans förläggare och vän Svante Weyler.

Den berömde författaren Imre Kertész somnade in på torsdagen efter en tids sjukdom. Det rapporteras av den ungerska nyhetsbyrån MTI, som hänvisar till Kertész förläggare. Imre Kertész blev 86 år gamml.

Imre Kertész tilldelades Nobelpriset i litteratur 2002 för ”ett författarskap som hävdar den enskildes bräckliga erfarenhet mot historiens barbariska godtycke”. Förutom Nobelprsiet har Kertész vunnit flera internationella priser för sitt författarskap, bland annat tilldelades han Goethe-priset 2004.

Imre Kertész föddes 1929 i Budapest. Som tonåring överlevde han de tyska koncentrationslägren Auschwitz och Buchenwald, något som senare präglade hans författarskap. 

Kertész romandebuterade med ”Mannen utan öde” som gavs ut för första gången 1975.  Boken handlar om en ung pojkes upplevelser av de båda koncentrationslägrena, men den ska inte vara självbiografisk. I fjol gavs hans bok ”Den sista tillflykten: en dagboksroman” ut på svenska.

– Att ha ansvar innebär att man är medveten om sin existens, att man förstår att det inte är naturligt att födas och att livet är ett privilegium. Livet är oss till låns, och vi måste göra något av det, sade Imre Kertész i en intervju med DN:s litteraturkritiker Stefan Jonsson 2002.

Foto: Dietmar GustImre Kertész. Foto: Dietmar Gust

Förläggaren Svante Weyler var i många år Imre Kertész förläggare.

– Hans författarskap är förbundet med de två nittonhundratalskatastroferna och upplysningstanken. Det binder samman erfarenheten från nazism och kommunism, och låter dem mötas i en radikal tanke: att den här typen av katastrofer börjar när en människa anser sig ha rätt att förfoga över en människa. Till och med en far över sin son, säger Svante Weyler och nämner den första läsningen av ”Mannen utan öde”.

– Som liten förstod jag inte varför judarna stod så stilla i köerna till döden. Svaret är busenkelt. De visste inte vad som väntade. Han gestaltade den stillheten, att den var bättre än boskapsvagnen. Att en grym ordning kan vara godare än en annan. Han flyttade förintelsen från Ungern och Tyskland till Sverige och till mig, där den hör hemma. Han gjorde den till mänsklighetens sak, säger Svante Weyler.

I egenskap av förläggare har han utvecklat en långvarig vänskap med Imre Kertész, och de talades vid på telefon senast för två veckor sedan. Då visste författaren att han var döende.

– Han var en alldeles vanlig person, och en storartad människa, som inte kunde bli rädd för någonting. I kommunismen fanns det inget som provocerade mer; systemet byggde på rädslan. Han var en person som nästan dödats, och var därför inte ens rädd för det - döden, säger Svante Weyler.

Ervin Rosenberg, god vän och den som översatte nästan samtliga av Imre Kertész böcker till svenska menar att beskedet är tårfyllt men inte överraskande.
 
– Jag var en mångårig vän till honom så jag är naturligtvis drabbad. Men det kommer egentligen inte som en chock och jag kan inte säga att jag är överraskad, då jag varit medveten om att han var en mycket gammal man samt att han varit sjuk under mycket lång tid. Jag sörjer honom och detta drabbar mig. Jag har nära tårarna trots att jag väntat på detta och vetat att det inte kan dröja hur länge som helst.
 
På frågan hur han minns Imre Kertész svarar Ervin Rosenberg:

– Han var en oerhört älskvärd person. Han var visserligen oerhört mån om att behålla det mesta av sig och sin tid för sitt skrivande men i sitt umgänge med människor, i alla fall dem han tyckte om och uppskattade var han en översvallande god och fin människa.

Foto: Anders Wiklund/TT
Imre Kertész. Foto: Anders Wiklund/TT

Och som författare?

– För mig var han både en stor författare och en mycket klarsynt tänkare. Han var en av de mest välrundade pessimister men också en av de mest klartänkta. Hans syn på totalitarismen, som han menade att Auschwitz var ett exempel på, är bara ett tecken på hans oerhörda klarsynthet. Han menade att mänskligheten inte har kommit över Auschwitz, vilket han hade alldeles rätt i samt att vi lever i en apokalyptisk tid lika mycket nu som då.  Jag ser flera av hans böcker som mycket stora och de kommer alldeles säkert att leva länge.

Ervin Rosenberg säger att Imre Kertész författarskap inte förändrades mycket över åren.

– Nej, jag kan inte upptäcka någon förändring i hans författarskap utan tycker att han var en helgjuten författare från första början. Jag har tillbringat åtskilliga år tillsammans med honom genom all den tid som jag lagt ned på böckerna. Det har varit en stor upplevelse att få arbeta med hans texter, med hans underfundighet och humor i all den förtvivlan som plågadehonom inför vad som sker i världen. Han hade verkligen förmågan att förädla detta och genom språket skapa en stor upplevelse både för den som läste honom, men också för mig som översatte.

Läs mer. Imre Kertész
Fakta. Imre Kertész böcker

Imre Kertész författarkarriären inleddes 1975 med romanen ”Mannen utan öde”,  som handlar om en 14-årige pojke som deporteras till Auschwitz. 2015 utkom hans sista bok, dagboksromanen ”Den sista tillflykten”. Nedan listas några av Kertész verk och åren de kom ut:

  • Mannen utan öde (1975)
  • Kaddish för ett ofött barn (1990)
  • Den engelska flaggan (1991)
  • Galärdagbok (1992)
  • Protokollen (1993)
  • En annan: krönika över en förvandling (1997)
  • Likvidation (2003)
  • Från Budapest till Berlin: en dagbok (2011)
  • Den sista tillflykten: en dagboksroman (2014)
Fakta. Imre Kertész
  • Imre Kertész föddes 1929 i Budapest i en judisk familj. 15 år gammal deporterades han tillsammans med andra ungerska judar till koncentrationslägret Auschwitz. Något senare transporterades han vidare till Buchenwald. 1945 räddades han från dödslägret.
  • Efter kriget jobbade Imre Kertész som journalist, översättare och textförfattare till komedier i Ungern. 1975 romandebuterade han med ”Mannen utan öde”. 2002 tilldelades han Nobelpriset i litteratur med motiveringen att hans författarskap ”hävdar den enskildes bräckliga erfarenhet mot historiens barbariska godtycke”. Han flyttade strax därefter till Tyskland.
  • I hemlandet Ungern har Kertész varit omstridd. 2009 förklarade han i en intervju med den tyska tidningen Die Welt att han såg sig som Berlinare, han hävdade också att Ungern blivit ”totalt Balkaniserat”. Ett uttalande som uppfattades som kontroversiellt i ungerska medier.
  • Imre Kertész riktade kritik mot Steven Spielbergs Holocaust-skildring ”Schindler's list”, en film som han avfärdade som kitsch. TT