Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Böcker

Karin Bojs släktforskar i Sveriges historia

I sin nya bok låter Karin Bojs dna-teknik möta släktforskning. I ”Svenskarna och deras fäder” tecknar hon och Peter Sjölund en bild av Sveriges historia – och avlivar en del myter.

Foto: Dna-teknikens utveckling har gett helt nya möjligheter för en rad områden. Några nämner den medicinska forskningen, fler babblar om kriminaltekniken. Men släktforskningen då, hur lite topsad saliv ger alla (med lite pengar) möjlighet att hitta sin egen gren på människosläktets stora trädstam? Tillsammans med arkeologisk forskning som dna-analys av skelett, blir vår gemensamma väv allt finmaskigare.

Som Dagens Nyheters vetenskapsredaktör följde Karin Bojs noga utvecklingen. Till slut bestämde hon sig för att med dna-forskningens hjälp berätta Europas historia, hon sade upp sig och satte i gång. Förra året kom resultatet, ”Min europeiska familj: De 54.000 senaste åren”, där hon utifrån sitt personliga dna följde sin familjs spår. Succé.

Hon spårade sig själv till Europas ”urmoder” Ursula, boken toppade alla möjliga listor, såldes till åtta länder och förlänade Bojs Augustpriset.

Då var det dags att följa spåren upp i Sverige.

– Jag tänkte att om jag slog ihop min kunskap om den professionella forskningen med den dna-baserade släktforskningen, så kallad medborgarforskning, så kunde något helt nytt presenteras, berättar Karin Bojs över en kaffe på ett konditori på Södermalm i Stockholm.

Hennes blick föll på Peter Sjölund, en av källorna i ”Min europeiska familj” och en av våra främsta på släktforskning med dna. I ”Svenskarna och deras fäder – de senaste 11.000 åren” berättar de nu tillsammans om framväxten av Sverige. Efter en andra köldperiod, när isen dragit sig tillbaka upp till Skövdetrakten, var Öresund under en period torrlagt och man kunde till fots ta sig från Danmark till Skåne.En sådan tidig invandrare var Bredgårdsmannen, stenåldersjägaren vars kvarlevor hittades i en åker söder om Ulricehamn.

Bokens rikliga kartor visar hur det jungfruliga Skandinavien blir koloniserat i tre vågor från två håll: söderifrån och österifrån.

– Efter jägarna kom stenåldersbönderna för 6.000 år sedan och därpå de indoeuropeiska yamnaherdarna som kom hit med start för 4.500 år sedan. Alla har de format den befolkning som vi har i dag.

För 5 000 år sedan fanns här två olika kulturer, två levnadssätt, kanske även lite olika hudfärg, som levde bara mil ifrån varandra. Jägarna och bönderna.

– Grupperna var mer olika än italienare och finnar i dag, det vill säga så stor genetisk skillnad som man kan finna i Europa. De levde sida vid sida i tusen år innan de sakta flöt ihop. Då var jordbruket det nya heta och främst kvinnor från jägarkulturen sökte sig dit. Kanske kan man jämföra med hur tjejer i glesbygden långt senare drog till städerna för utbildning eller arbete.

Vi visar nu nya rön som dna-forskarna tagit fram och som löser stridsfrågor som arkeologer har grälat om i hundra år.

Vilka som skulle komma att dominera vet vi. Tack vare ny forskning vet vi också att få i dag dock brås i rakt nedstigande led på fädernesidan på dessa första bönder. De allra flesta fädernelinjer i Sverige – minst 80 procent – har sitt ursprung i bronsåldern. För ungefär 3.500 år skedde dramatiska förändringar i invandringen och fädernelinjerna från den tiden dominerar stort. Ungefär då kom Ragnar, eller z284 som hans vetenskapliga namn är, anfader till var sjätte svensk inklusive både Karin Bojs och Peter Sjölund. Och så följde Rutger, och Ivar och Niemo.

Kanske tarvar detta med fädernas spår sin förklaring. Betydligt fler män, med finupplösta tester av y-kromosomer, har undersökt sina fädernelinjer än vad det finns släktforskare totalt som har undersökt mödernelinjer.

– Det är ett skäl till att vi fokuserat på fäder, det finns fler prover och proverna är mer detaljerade.

Titeln är också en blinkning – och ett tjuvnyp – till Verner von Heidenstams ”Svenskarna och deras hövdingar”, läsebok i historia för Sveriges barndomsskolor, som kom för drygt 100 år sedan.

– Ska man jämföra gamla böcker så var Selma Lagerlöfs ”Nils Holgersons resa” geografiskt sann medan Verner von Heidenstam kom med en massa trams om vår historia. Vi visar nu nya rön som dna-forskarna tagit fram och som löser stridsfrågor som arkeologer har grälat om i hundra år.

Karin Bojs påpekar hur dna-tekniken avlivar myter, men hon vägrar benhårt att lägga någon värdering i det ökade antalet tester, att proffs och amatörer gemensamt gör skitsnack kring vår historia svårare.

Visst finns ett olustigt idéhistoriskt arv, rent ideologiska skäl som gör att vissa ogillar att tala om arv och genetik.

– Vi bidrar med naturvetenskapliga fakta, hur de används kan vi inte styra. Men visst finns ett olustigt idéhistoriskt arv, rent ideologiska skäl som gör att vissa ogillar att tala om arv och genetik. Den mest kända företrädaren för den riktningen var Josef Stalin som till och med lät avrätta genetiker.

– Men behovet av rötter är fundamentalt, titta på Gamla testamentet. Och det finns skriftlösa kulturer, som på Nya Guinea, där man kan rabbla förfäder tio generationer tillbaka – lika långt som en duktig släktforskare.

Ett bra exempel på intresse och spräckt myt är hur Bureättens släktträd behövt beskäras. År 1600 gav sig Johan Bure ut på resa i Norrland för att kartlägga sin mors släkt. Han tecknade en unik släktbok – för dess storlek och för att den innehöll främst allmoge, inte adel. Men också för sina kvinnolinjer. Problemet var bara att när den fylldes på av senare släktingar – slutligen hade man nystat sig tillbaka till 900-talet – så hade också hjältar ur historien ritats in. Fiktiva släktkedjor. Till 2012 då bland andra medförfattaren till denna bok, Peter Sjölund, med dna-tester kunde visa vilka som var Bure och inte.

– Där har du det! Medborgarforskare som korrigerar vad historiker under århundraden haft fel på.

”Svenskarna och deras fäder” är fascinerande även för dess ”mindre” historia; hur och varför skogsfinnarna kom hit, eller resandefolket, judarna, vallonerna.

– Vi är uppfostrade med kungarnas historia. Det här är en bok om människornas historia, säger Karin Bojs och tömmer sin kaffekopp.

Karin Bojs.

Journalisten och författaren Karin Bojs var vetenskapsredaktör på Dagens Nyheter fram till 2013. När hon slutade skrev hon boken ”Min europeiska familj: De senaste 54 000 åren” som utsågs till Årets bok om svensk historia och fick Augustpriset för bästa fackbok 2015.

Nya boken ”Svenskarna och deras fäder – de senaste 11 000 åren” har hon skrivit tillsammans med Peter Sjölund.