Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-13 10:48

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/dnbok/lotta-olsson-tipsar-nio-bra-relationsbocker/

Böcker

Lotta Olsson tipsar: Nio bra relationsböcker

Tre av nio boktips: ”Historien om Arthur Truluv”, ”Brutna ben och brustna hjärtan – en alldeles omöjlig jul” samt ”En dag i december”.
Tre av nio boktips: ”Historien om Arthur Truluv”, ”Brutna ben och brustna hjärtan – en alldeles omöjlig jul” samt ”En dag i december”.

I nästan alla feelgood-böcker blir huvudpersonerna lyckligt förälskade. Tröst för den ensamme? Ja, men det finns en större undertext.

Lotta Olsson
Rätta artikel

Det kommer ut många feelgood-böcker just nu: man känner igen dem på deras bokomslag med stjärnor och låtsat handskrivna titlar. Inte sällan utspelar de sig i bagerier eller på kaféer långt från storstaden, där den ensamma och olyckliga huvudpersonen lyckas åstadkomma en oas där charmiga original fylkas. Samt en stilig karl, förstås.

Tidigare i år kom Malin Lindroths ”Nuckan” ut, en bok som jag ofta tänker på. Hon skriver osedvanligt klokt om ensamhet, om den som vi inte väljer själva. Den mörka materien i dag: alla som inte är ena hälften av ett par. 

Den ensamheten drabbar de flesta, förr eller senare. En del är ensamma nästan hela livet, andra lever länge i fantastisk närhet – tills döden skiljer dem åt och någon står kvar, ensammare än någonsin.

I nästan alla feelgood-böcker och kärleksromaner handlar det fortfarande om att hitta Den Rätte eller Nån Bättre Än Han Som Försvann (numera med det egna företaget som viktigt inslag, man anar sponsring från småföretagarföreningar). Man kan bli galen för mindre: är det bara romantisk kärlek som kan göra människan lycklig? Det lyckas ju inte för alla.

Det goda livet går inte att bygga enbart på en kärlekspartner, människan behöver en hel flock omkring sig.

Det går att beklaga sig mycket över det rosenröda skimret i populärlitteraturen, och det är intressant att leta efter de värderingar som döljer sig under ytan. Något är det ju som gör att jag fortsätter läsa. 

För det finns också en stark undertext i alla de här böckerna. En insikt om hur viktiga de små, små relationerna är – de där som kanske bara innebär att säga hej till brevbäraren eller småprata i affären. Det finns gamla och nya relationer, bra relationer och krångliga relationer som kanske inte är omöjliga att reparera.

I alla böckerna finns det gott om udda vänskaper och egensinniga samarbeten. Det goda livet går inte att bygga enbart på en kärlekspartner, människan behöver en hel flock omkring sig. Det är en liten, envis underton, men den är viktig.

Den rosaskimrande eskapismen innehåller på något sätt alltid också en större längtan än den romantiska. Det handlar om gemenskap, men också om längtan efter ett liv som är större än ett lyckligt äktenskap.

Läs fler boktips från Lotta Olsson 

***

NIO NYA RELATIONSBÖCKER

Amerikanskan Elizabeth Berg har varit servitris, sjuksköterska och rocksångerska. Och så har hon skrivit 28 böcker, bland annat ”Historien om Arthur Truluv”.
Amerikanskan Elizabeth Berg har varit servitris, sjuksköterska och rocksångerska. Och så har hon skrivit 28 böcker, bland annat ”Historien om Arthur Truluv”. Foto: Teresa Crawford

Elizabeth Berg: ”Historien om Arthur Truluv”

Översättning Helen Ljungmark, Printz publishing

Det är ett klassiskt feelgood-upplägg: gamle Arthur går till sin frus grav på kyrkogården varje dag, och möter där den mobbade, ensamma tonårsflickan Maddy. Ja, ni anar förstås fortsättningen? En innerlig vänskap växer fram och alla blir, gäsp gäsp, lyckliga.

Kanske är det själva kyrkogården som lägger grunden för att ”Historien om Arthur Truluv” ska bli något mer. Här ligger vi alla, förr eller senare, bortglömda och meningslösa. Tills Arthur kommer dit, för han går långsamt och stannar ofta vid andras gravar. Lyssnar på rösterna han hör, livsberättelserna från tidigare århundraden som viskas fram över kyrkogården.

Han hör döda människor, Arthur, men han är långt från skräckfilmer och övernaturliga sammanhang. Han är bara en ovanligt bra lyssnare. Kanske inbillar han sig rösterna? Det spelar ingen roll, för det handlar om att se historia, sammanhang och gemenskap.

Det amerikanska ordspråket som säger att det krävs en by för att fostra ett barn bubblar i bakgrunden. Varken Maddy eller Arthur är ensamma, trots att det känns så. Det finns människor omkring dem.

”Historien om Arthur Truluv” påminner lite om Neil Gaimans geniala barnbok ”Kyrkogårdsboken” (finns på svenska i underbar översättning av Kristoffer Leandoer), där en kyrkogård med spöken uppfostrar en pojke som lämnats att dö. I båda böckerna är kyrkogården mänsklighetens historia, och kanske är det där den riktiga trösten finns: i att inse att vi alla hör ihop, med alla våra små vimsiga liv.

Det skulle vara för sockersött om inte Lucille också fanns där, Arthurs jobbiga granne med peruken på sned. Lucille tränger sig på i tid och otid, och kan inte lära sig att man inte får gå rakt in hos folk.

Jo. Folk är hemskt besvärliga, de stör när man vill vara ifred och lägger sig i när de inte borde. Och vi kan inte vara utan varandra.

Sally Hepworth: ”Familjen i huset bredvid”

Översättning Marcus Stenberg, Printz publishing

En ensam kvinna flyttar in i villaområdet med lyckliga kärnfamiljer. Men är de lyckliga? Gradvis krackelerar den polerade ytan, för det finns åtskilliga otroheter, depressioner, fobier och andra hemligheter. Den ensamma kvinnan döljer också en hemlighet: hon letar efter någon som försvunnit.

Tatiana de Rosnay: ”Regnvakt”

Översättning Linda Skugge, Sekwa

Vattnet stiger i floden Seine i Paris: del efter del av staden blir översvämmad. Just där har familjen Malegarde bestämt sig för att träffas när pappan fyller sjuttio. Sonen Linden kommer från San Francisco, dottern Tilia från London. En (trots översvämningen) lågmäld berättelse om att omvärdera sin familjehistoria.

Delphine de Vigan: ”Lojal”

Översättning Maria Bodner Gröön, Sekwa

Trettonårige Théo kommer inte på vissa lektioner, är påfallande trött och ser inte ut att må bra. Läraren Hélène försöker ta reda på vad som är fel, samtidigt som Théos historia också berättas, med den deprimerade fadern som inte lyckas ta hand om sin son. Man behöver inte vara anhörig för att försöka rädda ett utsatt barn.

Francesca Hornak: ”Sju dagar med familjen”

Översättning Birgitta W Augustsson, Albert Bonniers förlag

Rolig och rätt knäpp roman om två vuxna döttrar som tillbringar julen med sina föräldrar, isolerade eftersom den ena har arbetat med en farlig epidemi och måste vara i karantän en vecka. Det ologiska upplägget resulterar i ett kammarspel om den instängda familjen och krafterna utifrån.

Maria Ernestam: ”Brutna ben och brustna hjärtan – en alldeles omöjlig jul”

Louise Bäckelins förlag

Läraren Lisbeth har flyttat till Frillesås för att börja ett nytt liv. Hon trivs bra, tills rektorn meddelar att en annan, behörig, lärare ska ta över en del av hennes jobb. Men bara att det handlar om lärarmiljöer är roligt, i en historia där lögner är ett självklart sätt att lösa problem.

Liz Fenwick: ”Hemligheten i Cornwall”

Översättning Örjan Sjögren, Norstedts

Amerikanska Jude flyr från sitt eget bröllop och hittar ett jobb som arkivarie åt en osedvanligt råddig trädgårdsförfattare. Han bor på ett förfallet, men vackert gammalt gods i Cornwall, och letar i sin egen familjehistoria, där en försvunnen juvel spelar stor roll. Mycket Daphne du Maurier-känsla.

Josie Silver: ”En dag i december”

Översättning Hanna Svensson, Norstedts

Det börjar faktiskt med att huvudpersonen tittar på filmen ”Love Actually”, och blir precis lika arg som jag brukar bli på killen som är olyckligt kär i sin bästa väns fru. Ingen bra vän! Varpå precis samma sak händer Laurie. Mycket jobbigare än i en kort filmscen, en lång och sorglig historia. Och vad händer mellan henne och hennes bästa vän?

Joe Heap: ”Den som ser”

Översättning Tove Hellbom, Harper Collins

Kärlekshistorien är egentligen bara bakgrunden i den här berättelsen om Nova som varit blind sedan födseln, men talar fem språk och klarar sig utmärkt. Tills hon gör den där operationen som gör att hon kan se. Vad betyder synen? Hur ska hjärnan kunna tolka alla intryck? Hon möter en stor kärlek, men vad är det vi ”ser” hos varandra?