Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-21 11:14 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/dnbok/valkommen-hem-till-astrid-pa-dalagatan/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Böcker

Välkommen hem till Astrid på Dalagatan

I över sextio år bodde Astrid Lindgren i en fyrarummare på Dalagatan i Stockholm. Nu öppnas hemmet för allmänheten – och det ser fortfarande ut som på Astrids tid.

I dag, på Astrid Lindgrens 108-årsdag, öppnas Astrid Lindgrens gamla hem på Dalagatan 46 för guidade visningar i begränsad omfattning. Man måste förhandsboka, biljetterna kostar hundrafemtio kronor och åldersgränsen är femton år. Varje besöksgrupp blir högst tolv personer. Det är ett författarhem, inget nytt Junibacken där barnen får hoppa i Astrid Lindgrens soffa.

– Det är inte meningen att man ska rusa in, ta en selfie och rusa ut igen, understryker Kjell Bohlund, ordförande i Astrid Lindgrensällskapet och tidigare förlagschef på Astrid Lindgrens förlag Rabén & Sjögren.

När DN kommer till Dalagatan några dagar före öppningsvisningen stökas det hektiskt. Astrid Lindgrens dotter, Karin Nyman, öppnar dörren med famnen full av vita volanggardiner. Kjell Bohlund balanserar livsfarligt på en stege för att sätta upp de rena gardinerna.

Astrid Lindgren bodde på Dalagatan 46 från 1941 till sin död 2002. Familjen Lindgren flyttade från en liten lägenhet på Vulcanusgatan vid S:t Eriksplan mitt under kriget, 1941. I fyrarummaren på Dalagatan, en trappa upp, skulle sjuåriga Karin och femtonårige Lasse äntligen få egna rum.

– Ett eget rum: det borde ju ha betytt mycket för mig, funderar Karin Nyman.

– Men det minns jag inte alls att det gjorde! Däremot tyckte jag att det var enormt statushöjande att vi nu hade två toaletter – det var ovanligt.

Karin Nyman skrattar. Vi sitter i den lilla matsalen precis innanför hallen: matbordet och stolarna står kvar. Här åt familjen middag varje dag när Astrid och hennes man Sture kom hem från sina arbeten, och här fortsatte Astrid, så länge hon kunde, samla barn och barnbarn till middag varje söndag.

På fyrtiotalet hade Astrid och Sture sin sängkammare i ett genomgångsrum, med Karins lilla sovrum innanför. Lasse bodde i det större sovrummet ut mot Dalagatan, som Karin fick ta över när Lasse flyttade hemifrån och gifte sig 1950.

Karins och Lasses gamla sovrum blev med tiden Astrids arbetsrum, med skrivmaskinen, en gammal manuell Facit Privat. Astrid Lindgren brukade ligga i sängen på förmiddagarna och stenografera sina böcker. Men sedan skrev hon noggrant ut manuskripten på skrivmaskin.

– Jag har faktiskt ingen aning om var hon satt och skrev maskin innan jag flyttade hemifrån, säger Karin Nyman och tänker en lång stund.

– Det fanns ju ingenstans att ha en arbetsplats, det var ju upptaget överallt.

Dessutom satt inte Astrid Lindgren och skrev om kvällarna, inte så länge familjen fanns runt henne. I stället satt familjen och läste, om vintrarna framför den öppna spisen i vardagsrummet, som fortfarande är kantat av bokhyllor och möblerat med mjuka fåtöljer och en soffa.

– Då för tiden stod soffan vänd mot öppna spisen. De kalla krigsvintrarna minns jag, hur vi tände brasan och så la vi upp fötterna mot kanten på eldstaden, för att värma oss.

– Mamma var ju hemma mycket, det var bara på eftermiddagarna hon var borta. Det var ett lugnt liv. Pappa blev med tiden ordentligt alkoholiserad, men han blev aldrig aggressiv. Han var en godsint människa.

Astrids son Lasse blev också alkoholist. Man kan fråga sig om det berodde på uppväxten med styvfadern eller på att Astrid, som bara var arton när hon blev ensamstående mamma, tvingades lämna honom i fosterhem under hans första år. Eller på något helt annat.

Lasse dog före Astrid, redan 1986.

– Lasse hade ju aldrig i sitt liv någon helt ansvarstagande pappa. Men mamma var mer än hundraprocentigt ansvarstagande!

När Sture avled 1952 flyttade Astrid in i det minsta sovrummet. Där står fortfarande enkelsängen med lapptäcke och Stringhyllan med lättillgänglig nattlektyr ovanför. Det är en salig blandning av Knut Hamsun (givetvis på norska), Anna Wahlgrens ”Barnaboken”, Tage Danielsson, Alexander Solsjenitsyn, Frödings dikter, Kierkegaard (på danska) och signaturen Claques (Anna Lisa Wärnlöf, hon med Pellaböckerna) barnbok ”Boken om Agnes”. Självklart står där också Astrids mamma Hannas gamla tummade psalmbok och Astrids konfirmationsbibel.

Där finns en gammal Kobratelefon, och under hyllan hänger en liten tavla som ingen vet varifrån den kom och varför den var viktig nog att hänga närmast sängens huvudgärd.

Astrids och Stures gamla sängkammare kallas numera för salen, och har på något sätt blivit lite över. I det rummet hamnar mycket som inte har någon annan plats, som ”badkarssängen”, utdragssängen som både Lasse och Karin har sovit i och som är ett litteraturhistoriskt föremål: det var i den Karin låg sjuk och ville höra om Pippi Långstrump.

Efter Astrids död var barn och barn överens: hemmet skulle få finnas kvar i befintligt skick. Men vad skulle man egentligen ha det till?

– Vi har förlagt en del möten här, och ibland har vi använt lägenheten för familjesammankomster, säger Karin.

– Och vi har haft några interna visningar för Astrid Lindgren-sällskapet, lägger Kjell Bohlund till.

– Vi har också fått förfrågningar tidigare från researrangörer som velat komma med grupper till Astrid Lindgrens lägenhet, men då har vi sagt nej, säger Kjell Bohlund.

Nu, efter moget övervägande, har familjen och Astrid Lindgrensällskapet enats om att det är dags att visa hemmet för allmänheten.

– Men det ska inte bli några hetsiga besök när turistbussen står och stampar otåligt utanför. Vi ska hålla kvaliteten. Och det är fortfarande ett familjehem man besöker, inget offentligt museum, säger Kjell Bohlund bestämt.

Dalagatan 46

Astrid Lindgren bodde på Dalagatan 46 från 1941 till sin död 2002. Lägenheten är en fyrarummare på första våningen.

Barnens sovrum mot Dalagatan blev med tiden Astrids arbetsrum. Hon stenograferade sina manus och skrev ut dem på en manuell skrivmaskin av märket Facit Privat.

Lägenheten blir inte ett offentligt museum, det är fortfarande ett författar- och familjehem.

Guidade visningar går att boka på www.astridlindgrenshem.se men öppettiderna är begränsade. Till att börja med blir det tre visningar första lördagen varje månad och en visning första måndagskvällen varje månad.

Biljetterna måste förhandsbokas och kostar 150 kronor. Åldersgränsen är 15 år.

8 böcker om och av Astrid Lindgren

Astrid Lindgren
”Krigsdagböcker 1939-1945”
Salikon 2015
Astrid Lindgrens dagböcker från kriget är fulla av konkreta vardagsiakttagelser, hamstring, politiska funderingar och oro. Hon var mer insatt än de flesta, eftersom hon arbetade vid brevcensuren

Lena Törnqvist
”Man tar vanliga ord – att läsa om Astrid Lindgren”
Salikon 2015
En språklig analys av Astrids ­författarskap, av en av Sveriges kunnigaste forskare. Lena Törnqvist arbetar sedan många år med Astrids digra arkiv, men är framför allt en välformulerad, rolig Lindgrenläsare.

Jens Andersen
”Denna dagen, ett liv”
Övers. Urban Andersson
Norstedts 2015
Initierad, stor biografi där Jens Andersen inte bara lyfter fram de mörkare stråken i Astrid Lindgrens liv, utan också binder ihop dem med författarskapet. Det fanns skäl till att Astrid skrev som hon gjorde.

Astrid Lindgren & Sara Schwardt
”Dina brev lägger jag under madrassen”
Salikon 2012
Tolvåriga Sara inledde den begåvade brevväxlingen, och man förstår att Astrid föll pladask eftersom Sara genast fräste om att det minsann var att förstöra ”Emil i Lönneberga” när man gjorde film av den.

Margareta Strömstedt
”Astrid Lindgren – en levnadsteckning”
Rabén & Sjögren 1977
Den första stora biografin. Margareta Strömstedt talade med många runt Vimmerby – och med Astrid själv. De svåraste delarna i Astrids liv beskrivs inte särskilt; det var fortfarande sårigt för alla inblandade.

Ulla Lundqvist
”Århundradets barn: fenomenet Pippi Långstrump och dess förutsättningar”
Rabén & Sjögren 1979
Den första doktorsavhandlingen om Astrid Lindgrens författarskap sätter in ”Pippi Långstrump” i ett historiskt och litteraturvetenskapligt sammanhang. Citeras numera av alla Astrid Lindgrenforskare.

Vivi Edström
”Astrid Lindgren – vildtoring och lägereld”
Rabén & Sjögren 1992
Skicklig och välstrukturerad analys av Astrid Lindgrens hela författarskap, av centrala teman och grundläggande strukturer. Tyngdpunkten ligger på de mer fantasifulla böckerna och deras grund i sagor och myter

Kerstin Kvint
”Astrid i vida världen. Sannsagan om Astrid Lindgrens internationella succé. En kommenterad bibliografi”
Kvint 1997
Kerstin Kvint arbetade på Rabén & Sjögren i trettio år; sen blev hon Astrid Lindgrens personliga sekreterare. Bibliografin utgavs senare under titeln ”Astrid världen över”.

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.