Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

18 saker vi stör oss på – och vad vi kan göra åt dem

Ludd i torktumlaren, grillos på balkongen och skrikande barn – när man bor nära många andra människor finns det alltid något som irriterar. Här är det som stör oss mest – och tips om vad man kan göra åt det. Vi bad Eleonore Lind, grannmedlare, och juristen Susanna Skogsberg kommentera några vanliga orsaker till osämja.

1, Störande ljud
– Det vi stör oss allra oftast på är ljud eller oljud, säger Eleonore Lind, terapeut som arbetat med grannmedling i tjugo år.

– Ibland handlar det om att den som blir störd är hemma på dagarna. Man kan vara sjukpensionär och ha ont, och smärtan gör att man kan uppleva ljud/oljud mer störande. Man kan också vara rädd för det som är nytt och annorlunda och vill att allt ska vara som det var förr. Då ringer man till fastighetskontoret hos kommunen och så vill man att de rättar till det men inte att de ska säga vem det var som klagade. I de svåraste fallen så finns psykisk ohälsa och/eller missbruk med som en del i problematiken.

2. Saker i trapphus och andra gemensamma utrymmen
Att placera pulkor, cyklar, barnvagnar och annat i trapphuset är förbjudet med hänvisning till att det kan försvåra eller förhindra en utrymning om det börjar brinna.

– Framför allt kan man reta upp sig när det gäller områden som är ”halvprivata”, som trappuppgångar, parkeringsplatser och framför allt tvättstugan. Ska jag dela min rena tvätt med dina smutsiga underbyxor? Numera försöker man bygga bort sådana här möjlig- heter till konflikter, säger Eleonore Lind.

3. Förorenande djur
En glad grannhund är en sak. En glad grannhund som lämnar avföring på din gård är någonting annat. Djuren kan ofta bli ett störningsmoment eller en källa till konflikter grannar emellan. Men misströsta inte. Du ska inte behöva plocka upp efter grannens hund, det ska ägaren göra.

4. Störande lukt
– Om det luktar exempelvis stekt korv i trapphuset kan man ta kontakt med värden för det kan betyda att det är problem med ventilationen. Sedan finns det dessvärre exempel på sjuka människor som inte sköter om sin lägenhet och samlar på sig saker som börjar lukta, säger Hyresgästföreningens jurist Susanna Skogsberg.

5. Grillning/rökning på balkongen
– Man får röka på sin balkong, men man får inte störa sina grannar. Den gränsdragningen är svår. Grilla får man också göra, men vi rekommenderar att man använder elgrill. Vissa fastighetsägare förbjuder det dock. Jag uppmanar ingen att bryta mot ordningsreglerna, men man kan ta upp det till diskussion med värden, säger Susanna Skogsberg.

– Fastighetsägare skriver ibland in ordningsregler i hyresavtalet eller har det som ett anslag i huset, men det är deras tolkning av hyreslagen och ibland kan de lokala reglerna stå i strid med hyreslagens bestämmelser. Då är man inte bunden av dem. Exempelvis att man inte får grilla, eller inte ha husdjur – om det inte gäller ett allergihus. Men man bör uppmärksamma hyresvärden på att ordningsreglerna inte fungerar och att man kanske bör ändra i dem.

6. Någon som pratar högt i mobil på balkongen
Det är förstås tillåtet – även om man inte får störa. Susanna Skogsberg rekommenderar att man tar upp frågan med den som är högljudd.

– Det är väl som i tunnelbanan där man kan irritera sig på sådant. Men säg till, det är inget som påverkar hyresförhållandet. De vardagliga problemen är mellanmänskliga problem och dem löser man lättast genom att försöka reda ut dem med varandra.

7. Hur grannen uppfostrar sina barn
– Och husdjur, katter och hundar. Man kan störa sig på det mesta hos sina grannar, säger Eleonore Lind.

8 Ludd i torktumlaren
Varje år brinner 20 till 30 torktumlare i flerbostadshus, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Det kan alltså innebära en fara att strunta i en så banal detalj. Men ludd i torktumlare är inte ett tillräckligt skäl för vräkning.

– Naturligtvis inte, det är ju mer en ordningsfråga. För att bli uppsagd krävs det betydligt allvarligare händelser. Som att man inte betalar hyran, det är det vanligaste. Eller om man stör, men det ska mycket till, både omfattningen och graden av störande, säger juristen Susanna Skogsberg.

9. Medlemmar som skolkar på städdagen
Inte heller utebliven närvaro vid städdagar är skäl nog för vräkning, men det är förstås irriterande för grannen som tvingas städa för två. Städskolket är en aldrig sinande källa till sprickor i gemenskapen.

10. Pensionärer med tv på hög volym
På ålderns höst blir hörseln sämre. Det märker grannarna.

11. Grannar som inte hälsar
Generellt är det väl alltid trevligare att hälsa än att inte göra det.

– Är man nyinflyttad i ett hus, oftast på landet och inte i flerfamiljshus där man är mer anonym, är det grundläggande hyfs i min värld att man går runt och hälsar. Gör man det behöver grannen inte bli orolig, säger grannmedlaren Eleonore Lind.

12. Vilda fester
Fester och samkväm – men med rim och reson. Högljudd bas efter klockan 24 är inte att rekommendera. Om man planerar en fest hör det till god sed att informera grannarna på förhand. Det brukar göra de flesta grannar mer försonligt inställda.

13. Hur trädgården sköts
– Man kan tycka att grannens häck är i vägen och då får man klippa det som är på ens egen tomt. Men tar man lite mer bestämmer man över något som är någon annans. Andra problem kan bero på otydligheter av hur tomtgränser har dragits, servitut av olika slag, träd som skuggar, byggnader för nära en tomtgräns, säger Eleonore Lind.

14. Skrikande och lekande barn
– Barn som springer runt eller skriker är sådant som folk kan reta sig på. Lever man i flerbostadshus måste man dock förstå att man hör sina grannar då och då, det är ofrånkomligt. Men det kanske går att åtgärda med en byggnadsteknisk åtgärd. Vissa hus kan vara lyhörda och då kan man isolera bättre, säger Susanna Skogsberg.

15. När och var grannen eldar
– Har man eget hus är känslan ibland ”mitt hem är min borg” – där ska jag få göra som jag vill. Klagomål kan handla om att man eldar i tätbebyggt område och att någon stör sig på det på grund av allergier – äkta eller påstådda, säger Eleonore Lind.

16. Hur grannen bygger om
– Ska man göra förändringar så ska man berätta om det, då lugnar grannen ned sig. Jag kan själv reta upp mig på dem som vill bygga något och inte bryr sig om konsekvenserna för andra. Folk som roffar åt sig och vill bestämma, säger Eleonore Lind.

17. Gräsklippning på olämpliga tider
Enligt Naturvårdsverket ska det vara bullerfritt mellan 22 och 07. Det innebär dessvärre för alla morgontrötta att morgonpigga gräsklipparförare kan sätta i gång sitt projekt redan i gryningen.

18. Att grannen hindrar husprojekt
– Överklaga inte för överklagandets skull. Vi behöver leva sida vid sida. Tänk efter. Vi behöver samarbeta, menar Eleonore Lind.

Källa: Listan är hämtad från SCB, HSB och Hyresgästföreningen.

Terapeutens tips. Eleonore Lind om hur du handskas med störningar

1 Det kan vara jättesvårt att ta steget att höra av sig till en granne. Man känner sig utsatt och sårbar, det är lättare att ställa sig i fönstret och skrika något. Men dra inte slutsatser för tidigt. Ta reda på mer. Kontakta den som du känner dig störd av. Ställ frågor. Det kan exempelvis vara en ung kille som flyttat till sin första etta, och mamma och pappa kanske har varit lite curlande. Då kommer han inte att vara medveten om att man exempelvis bör avlägsna luddet i torktumlaren.

2 Man ska vara trevlig. Utgångspunkten är att jag är vuxen och grannen är vuxen, då kan vi ha ett vuxet samtal. Sedan kan det ändå visa sig att det inte fungerar, men självklart måste man börja där.

3 Är man impulsstyrd så vill man ha rättvisa genast, men då eskalerar konflikten. Då blir man som en fyraåring och fyraåringar är inte bra på att lösa konflikter. Det handlar om att ge och ta. Har grannen gått över gränsen och en process sätter i gång så tar det tid och det är bra – det ger båda en möjlighet att dels lugna ned sig, dels tänka efter och sedan finna sig i ett demokratiskt beslut.

Så klagar man

Skulle man störa sig på en granne ska man börja med att knacka på och försöka komma överens.

Hjälper inte det ska man vända sig till styrelsen/värden med sitt problem, gärna med en redogörelse för vad som stör och när det skett. Ännu bättre är om man också kan styrka det med andra grannars vittnesmål.

Om störningarna inte upphör efter uppmaningar, även i rekommenderat brev, kan föreningen/hyresvärden säga upp bostadsinnehavaren.

Fakta. Så säger reglerna
Hyreslagen § 25:

"När hyresgästen använder lägenheten skall han se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas (störningar i boendet)."

Ur HSB:s stadgar:

"Bostadsrättsföreningen kan anta ordningsregler. Ordningsreglerna ska vara i överensstämmelse med ortens sed. Bostadsrättshavaren ska följa bostadsrättsföreningens ordningsregler."

”Normala levnadsljud” och ”enstaka fester och andra tillfälliga störningar” anses acceptabla. Men Bostadsrättslagen säger exempelvis inget om klockslag då det ska vara tyst eller om vad som gäller för grillning. Hyresbolag och bostadsrättsföreningar brukar ha lokala regler.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.