Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

8.000 miljarder i ny sidenväg ska göra Kina till stormakt

Peking. Donald Trump har styrt USA i två veckor och har redan skapat ett tomrum som Kinas president nu försöker fylla med nytt innehåll. Nya Sidenvägen är Xi Jinpings favoritprojekt, en global strategi med Kina som nav, som om det lyckas ger landet en särställning i Eurasien.

Det är en storslagen vision med ett 60-tal inblandade länder som anspelar på den forntida Sidenvägen, men som nu helt byggs ut på kinesiska villkor. Målet är att skapa ett nytt ekonomiskt bälte av infrastruktur västerut, på land och till sjöss, som ska sammanbinda Kina med Sydostasien, Sydasien, Mellanöstern, Afrika och Europa.

Planen är för närvarande att investera motsvarande 8.000 miljarder kronor. Den Kinaledda Asiatiska infrastruktursinvesteringsbanken, AIIB, med 57 medlemsländer är en del av lösningen. Men kinesiska policybanker som främjar utveckling, export och import väntas få en kanske större betydelse för långivningen framöver.

Xi Jinping lanserade Nya Sidenvägen (One Belt One Road på engelska) för drygt tre år sedan. Avsikten är att projektet ska lindra smärtan av långsammare ekonomisk tillväxt på hemmaplan och skapa efterfrågan på överkapaciteten som finns inom den kinesiska byggsektorn.

Den senaste tiden har hotet om ett handelskrig mellan Kina och USA pressat Kina att öka hastigheten i projektet.

Förutsättningarna har förändrats över en natt. Donald Trumps beslut att USA ska överge frihandelsavtalet TPP i Asien och Stilla havet förändrar spelplanen. TPP skapades av USA för att kringskära Kinas ekonomiska inflytande i Asien. Villkoren inom miljö och arbetsrätt ställdes medvetet så högt att Kina inte skulle kvalificera sig.

Visst ger det Kina ett bra tillfälle att ta för sig på världsscenen när USA isolerar sig.

Vakuumet som nu uppstått – när en egensinnig ny amerikansk president helt bryter med den tidigare planen – har ledningen i Peking redan börjat fylla ut.

Det syntes vid Världsekonomiskt forum i Davos där presidenten Xi Jinping försäkrade att Kina är redo att ställa sig i täten som garant för frihandel och klimatavtal.

– Visst ger det Kina ett bra tillfälle att ta för sig på världsscenen när USA isolerar sig. Kina kan samarbeta med EU för att ta större plats. Förutsatt att EU glömmer gammal kritik mot Kina, säger Li Wei, docent i internationella studier vid Renmin universitetet.

Han syftar på EU:s återkommande anmärkningar mot Kina för bristen på mänskliga rättigheter.

Vid mötet i Davos avkrävdes Xi Jinping inga svar vid sidan om dem som gällde global frihandel. Inga frågor ställdes om att det kinesiska kommunistpartiet för närvarande slår hårdare mot politiska motståndare än det gjort sedan massakern på demonstranter i Peking 1989.

Jämfört med Donald Trump framstod Xi Jinping som en frälsare vid det ekonomiska toppmötet. Det blev en fullträff för den kinesiska ledningen – och för topparna i Peking får tillvägagångssättet gärna fortsätta. I deras värld ska vissa ämnen alltid ställas utanför förhandlingar (som mänskliga rättigheter, Taiwan och Sydkinesiska havet) som de vet att de aldrig kan bli ense om med motparten.

Nu oroas Kina av att Trump har för avsikt att vinna handelsfördelar för USA genom att blanda in just frågorna om Taiwan och Sydkinesiska havet i diskussionerna.

Därför finns det ingen anledning att jubla åt att TPP går i graven, anser Zhu Baoliang, chefsekonom vid Kinas informationscentrum, som tillhör Nationella utvecklings- och reformkommissionen.

– Trumps regering vill förändra handelsbalansen mellan Kina och USA genom förhandlingar, men för det allmänna tillståndet i världen räcker det inte med att bete sig som affärsmän. Vi måste diskutera säkerhetsfrågor, klimatet och världsekonomin på hög nivå. Klarar vi inte det startar det Tredje världskriget, säger Zhu Baoliang.

I Peking talar vissa experter om frihandelsavtalet RCEP, mellan Kina och medlemsstaterna i den sydostasiatiska sammanslutningen Asean (med flera) som en kanal för Kina att nå växande ekonomiskt inflytande. Desto fler nämner Nya Sidenvägen.

– Kina närmar sig omvärlden, men på lång sikt kommer USA att försöka skapa något annat än TPP för att få kontroll över ekonomin, så Kina måste skynda sig, säger Liu Weidong, en forskare vid Kinas akademi för sociala studier.

Vägar, järnvägar, hamnar, elnät och pipelines planeras för närvarande i snabbt takt i Nya Sidenvägen.

– Det är inte bara av ekonomisk betydelse, utan blir också av politisk och strategisk vikt för Kina i framtiden, säger Liu.

Han ser framför allt möjligheter för Kina längs den södra Sidenvägen. I Sri Lanka, Indien, Pakistan, Mellanöstern och Afrika menar han att utrymmet är större än längs den norra sträckningen nära gränsen till Ryssland.

Kina lånar ut pengar till projekten, står för expertisen, materialet och ibland för arbetskraften. På lång sikt öppnar det dörren för nya kinesiska exportmarknader. Fördelarna för Kina ser ut att bli många. Men de ekonomiska och politiska riskerna är också stora om planen inte lever upp till förväntningarna.

Vad händer om de låntagande länderna inte vill eller kan betala tillbaka lånen? Och hur ska kinesiska myndigheter kunna stoppa korruptionen när kinesiska bolag med kinesiska pengar gör affärer i några av världens mest korrupta länder som Kambodja, Burma och Turkmenistan?

Ett tredje problem är lokalt missnöje med sättet som statliga kinesiska företag bedriver sin verksamhet. Rapporter finns redan i några länder om deras fusk med byggmaterial, miljöförstöring och bristande arbetsmiljö.

Vid ett misslyckande kommer Nya Sidenvägen att lämna efter sig enorma oanvändbara byggen och hundratals miljarder kronor i skuld.

– Projektet står inför stora utmaningar. Den politiska situationen är svårare än väntat. Ekonomin går inte ihop. Många länder försöker använda pengarna som en Marshallhjälp. Nya Sidenvägen är en idealisk plan, men det är inte så enkelt som vi trodde och utan kinesisk finansiering blir det inget. Till slut blir det inte lätt för Kina att få tillbaka pengarna, säger en forskare till DN som arbetat med projektet inifrån och därför vill uttala sig anonymt.

Ändå finns det inget som tyder på att Kina drar tillbaka satsningen. Ett handelskrig med USA skulle bara öka ansträngningarna. Till slut handlar det om den högste ledarens prioriterade projekt och Xi Jinping är mannen med störst inflytande i Kina sedan Mao Zedongs dagar.

Foto:

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.