Åklagaren: Polisens miss kan ha lett till raderade bevis

I början av förra året fick en Icahandlare i södra Sverige besked från kommunen om att butikens tobakstillstånd var i fara. Reglerna för att få sälja tobak i Sverige är hårda och att vara misstänkt för ekobrott skulle inte hjälpa honom i processen med att förnya tillståndet.

Detta var ny information för handlaren och definitivt inte något som han skulle veta. Den lokala polisen hade när ett rutinmässigt utdrag ur handlarens brottsregister skulle göras för tobakstillståndet, även råkat få med ett utdrag ur polisens misstankeregister.

När det gick upp för utredarna på Ekobrottsmyndigheten att förundersökningen, som dittills hade pågått i största hemlighet, plötsligt hade röjts var det ungefär fyra veckor kvar till planerat tillslag.

– Man funderade på om de skulle gripas omgående i stället, det hade varit ett sätt att göra det, men det blev i stället så att det omedelbart begärdes avlyssning på de här personerna, berättar åklagaren Pontus Hamilton.

Misstaget, som även Dagens industri har rapporterat om, har enligt åklagaren haft stor påverkan på utredningen. Den hemliga avlyssningen visar enligt utskrifter i förundersökningen hur informationen om brottsmisstankarna sprids bland flera av de inblandade, som genast börjar diskutera hur det egentligen ser ut i deras telefoner.

”Jag har gått tillbaka och gått igenom vår sms-konversation. Den är inte vacker”, säger en av de misstänkta i samtal med en annan och fortsätter:

”Skulle dom gå in och läsa det så, så sitter vi på förhandsinformation.”

I ett annat samtal konstaterar två andra misstänkta att deras meddelandehistorik har raderats, men att Ekobrottsmyndigheten säkert ändå kan återskapa meddelandena.

Det har dock inte gått att göra. All korrespondens mellan personerna är inte borta, men utredningen har inte kunnat hitta något meddelande där själva överförandet av insiderinformation begås.

– Det hade kanske varit den bästa bevisningen, men nu finns det samtal om att de ska radera det här och att de här konversationerna 'inte är vackra'. Det är flera som pratar på det sättet och sedan raderar sms och säger det till varandra. Det tyder på att man varit medveten om att det är något otillbörligt man har hållit på med och att man har velat undanröja det, säger Hamilton.

Han lyfter också ett antal möten i åtalet där handlare har träffats och sedan kort efter, eller i ett fall i anslutning till mötet, har köpt på sig Icaaktier.

Samtliga åtalade förnekar brott i sina förhör. Flera av dem hänvisar till att det i handlarleden har varit tal om att Ica borde lämna börsen i flera år, och att ett plötsligt vd-byte i Icahandlarnas förbund gav en signal om att det nu var på gång. Det förekom även mediespekulationer under hösten som de menar har stärkt den signalen, bland annat på den brittiska finansbloggen Betaville och i svensk branschpress.

Åklagare Pontus Hamilton kallar det hela för ett indiciemål. Det vill säga att det saknas konkret bevisning för själva gärningen, informationsöverföringen, men omständigheterna tillsammans blir en tillräckligt stark beviskedja som han menar ska räcka för att fälla de åtalade.

– En omständighet, till exempel ett handelsmönster, är kanske inte full bevisning. Men det har ett visst bevisvärde och sedan får man lägga ihop allting och fråga sig: skulle alla de här omständigheterna kunna föreligga om alla är oskyldiga, förklarar han.

Daniel Stattin, professor i civilrätt vid Uppsala Universitet, är inte lika säker. Han understryker att han tycker åklagaren gör rätt som väcker åtal men säger samtidigt att insiderbrott i allmänhet är svåra att få fällande dom i – och särskilt om åtalet bygger på indicier och inte på konkreta bevis för någon gärning.

– Det är så mycket enklare om två människor är på krogen en lördagskväll och den ene ger den andre ett knytnävsslag, och någon ser det. Min bild, utan att ha någon statistik på det, är att det är ganska svårt att få fällande domar i sådana här fall, säger han.

Samtidigt finns det omständigheter som talar för åklagaren, menar Stattin. Flera av de misstänkta äger eller driver butiker som ingår i en regional samarbetsgrupp för Ica maxi-butiker. De känner varandra professionellt och i vissa fall är de också goda vänner privat. Andra misstänkta går att koppla till dem genom tidigare gemensamma bolags- eller styrelseengagemang, vänskapsband eller familjerelationer.

– Det gör att jag kanske funderar i lite andra termer i det här fallet. Det är inte en eller två personer som möjligen har handlat, utan det är en hel grupp med koppling tillvarandra och det finns ett stort mönster. I ett indiciemål där man kan visa på ett betydande mönster åt något håll, även om varje enskild händelsekedja inte är superstark, borde det rimligen vara lättare att övertyga rätten om att det faktiskt har hänt någonting, säger Daniel Stattin.

DN har sökt flera av försvararna i ärendet men få vill uttala sig innan rättegången, som är planerad till början av september.

– Min klient har i polisförhör redogjort för varför han har handlat, och det har varit affärsmässigt motiverat. Det menar vi att vi kommer att kunna bevisa i den kommande rättegången, säger Kristoffer Ståhl, en av försvarsadvokaterna.

Angående inspelade samtal om att radera sms säger en annan försvarsadvokat att det är naturligt när man får veta att man är misstänkt för brott.

– Vi ser inte några konstigheter med det heller utan det är ganska naturligt att det finns en oro om man får veta att man kan komma att vara misstänkt för någonting. Det är mer utifrån ett sådant perspektiv man har pratat om det här, säger Maria Robinson som företräder en av Ica-handlarna.

Läs även:

Bevisen: Sms och sökningar på ”insiderhandel”

Ica-handlarna gjorde miljonklipp – nu åtalas de