Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-12 06:06

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/akut-lage-for-valfarden-i-glesbygden-narmar-sig/

Ekonomi

Akut läge för välfärden i glesbygden närmar sig

Stilla på huvudgatan i Malå. Till vänster Malå kyrka, till höger bland annat Coop. Foto: Maud Fellbom

Dagen närmar sig när krisen i den kommunala välfärden blir akut i glesbygder. Äldreboomen är på väg och en minskande skara yrkesverksamma måste försörja en växande grupp äldre. Invånare över 90 år kostar i snitt sin kommun en halv miljon kronor om året.

En av kommunerna som kämpar hårt är Malå kommun i Västerbottens inland med 3.116 invånare och en kommunalskatt på 34:70 kronor, nästan fem kronor mer än i Stockholm. 

Samtidigt är samhällsservicen sämre än i huvudstaden och den hotas av ytterligare nedskärningar.

I Malå ligger försörjningsbördan på 2,05, vilket betyder att 100 malåbor ska försörja sig själva och 105 personer till. Om utvecklingen fortsätter som hittills har denna börda ökat till 2,2 år 2030.

Trenden ser likadan ut på många andra platser i Sverige. 

Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi på Jönköpings International Business School Foto: Anna Hållams

Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi på Jönköpings International Business School, efterlyser en distinkt politisk idé.

– Politiker säger att hela Sverige ska leva, men de säger inte hur. De säger inte vilken livskvalitet som ska finnas för dem som väljer att bo kvar på en ort. Eller hur långt det maximalt får vara till skolan eller hur långt det är rimligt att åka för sjukvård.

Hon menar att det kan vara provocerande att frågan inte har en tydlig rättviseaspekt. 

– Är det rättvist att satsa pengar där nästan ingen bor? I stället för att satsa resurser på utmaningar som större städer står inför? Eller är det mer rättvist att satsa skattepengar där få bor och inga marknadskrafter kommer att lösa problemen? frågar sig Charlotta Mellander.

Annika Wallenskog, chefsekonom vid Sveriges Kommuner och Regioner Foto: Erik Ardelius

En invånare som är över 90 år kostar i snitt sin kommun en halv miljon kronor om året, enligt SKR, Sveriges Kommuner och Regioner.

– År 2019 är generationen som föddes efter Andra världskriget 74 år. Äldreboomen kommer smygande. Än är det få av dessa personer som behöver äldreomsorg, däremot ökar behoven av sjukvård i takt med stigande ålder. Om fem år kommer många fler också successivt behöva ökad äldrevård, sammanfattar Annika Wallenskog, chefsekonom vid SKR.

Olika lösningar tros kunna lösa glesbygdens problem i ett enda slag, men gör inte det, enligt Lars Lustig, länsråd i Västerbotten. 

Han räknar upp och ifrågasätter tre förslag som ofta hörs i debatten:

• Sammanslagningar av kommuner. Om du har tre svaga kommuner och slår ihop dem så får du inte en stark kommun. Den förväntade effekten har uteblivit, visar erfarenheter från andra länder, som Norge, Danmark, Nederländerna och Storbritannien.

• Om vi bara hade fått beskatta våra naturrikedomar som i Norge. Lösningen går inte att avfärda helt, men man måste räkna på det noga. För om Malå och Sorsele vill ha regional beskattning av vattenkraft och skog så kommer Östhammar att kräva regional beskattning av Forsmarks kärnkraftverk. Vem som i slutändan vinner och förlorar går inte att överblicka.

• Förstatliga sjukvården och skolan. Det kan vara en åtgärd på sikt, men också en medicin med besk eftersmak. Ett statligt huvudmannaskap innebär att staten anställer lärarna och tar över lokalerna, och då kommer det att ske en väldig nedläggning av skolor, förutspår Lars Lustig. 

Förr var Malåborg en av Norrlands största festplatser och en viktig inkomstkälla för den lokala idrottsföreningen. I mitten av 70-talet revs byggnaden och kommunen byggde ett nytt Folkets hus på samma plats. Foto: Maud Fellbom

Lokalt är det i dag svårt att lägga ned en skola. Sitter du i Stockholm och fattar beslut är det betydligt lättare att stänga en skola. Och det kanske är en del av syftet om skolan skulle förstatligas. Den som tror att staten skulle ösa in pengar för att behålla byskolorna skulle bli besviken, konstaterar Lars Lustig.

– Det finns inga enkla lösningar, men heller inga enkla syndabockar att peka ut. Ska man hitta en syndabock är det den tekniska utvecklingen, säger länsrådet i Västerbotten.

Eva Mörk, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Foto: Herve Nicoloff

Eva Mörk är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Tidigare i år ledde hon arbetet med SNS Konjunkturrådsrapport 2019, som listade reformer för att ge kommunerna verktyg att möta framtiden.

– Antingen höjer man bara statsbidragen och finansierar kommunerna från offentligt håll. Ju mer landsbygd och stad glider isär, desto större behov blir det av utjämning. Men ju mer utjämning det blir, desto större blir kritiken från dem som tycker att deras pengar går till andra delar av landet, påpekar Eva Mörk.

Klipp till – frisörsalong i Malå. Foto: Maud Fellbom

Ökade statsbidrag skapar, enligt professorn, otydlighet om vem det är som bär ansvaret. Dåliga lokalpolitiker kan därmed glida vidare med hjälp av subventionerna från staten, utan att väljarna ser att de borde ställas till svars.

Eva Mörks förslag går ut på att kommuner får en klumpsumma, i stället för som i dag riktade bidrag. Då slipper kommunerna rikspolitikernas inblandning i hur pengarna ska användas, vilket hon anser är helt rätt eftersom det är svårt för staten att ha kunskap om vilken politik som ska föras i 290 kommuner.

Läs mer: Bokslut över ett långt liv – i en bygd i kris