Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Alla hushåll har fått plus i plånboken

Svenska hushåll har fått mer pengar att röra sig med de senaste tio åren. Men pensionärerna halkar efter.
Svenska hushåll har fått mer pengar att röra sig med de senaste tio åren. Men pensionärerna halkar efter. Foto: CHRISTINE OLSSON / TT

Svenska hushåll har fått mer pengar att röra sig med de senaste tio åren. Men pensionärerna halkar efter och de arbetslösa låg på ett rejält minus innan taket för ersättningen höjdes i höstas.

Swedbank har undersökt hur de svenska hushållens ekonomi har utvecklats de senaste tio åren. Banken följer olika typhushåll och mäter hur löner, pensioner och a-kassan förändrats under åren samt hur den disponibla inkomsten, lön efter skatt men med bidrag, förändrats.

Undersökningen visar att alla typhushåll som banken följer har fått mer pengar i plånboken. För dem som förvärvsarbetar har de disponibla inkomsterna ökat med mellan 28 och 30 procent under tioårsperioden.

– Det beror på att lönerna har höjts samtidigt som inflationen varit låg. Jobbskatteavdraget har också stor betydelse, säger Madeleine Falkenhäll, analytiker på Swedbank.

De som arbetar har fått ungefär lika stora procentuella lönelyft. De drar också nytta av jobbskatteavdraget som sänker skatten och ger dem mer pengar i plånboken. Singelhushållen har fått den största förbättringen. Det beror på att de inte, som barnfamiljerna, påverkas av förändringar i trygghetssystemen.

Men de som inte arbetar har halkat efter. Det beror till stor del på att de inte får något jobbskatteavdrag men också på att pensioner och ersättningar från trygghetssystemen inte höjts lika mycket som lönerna.

Så här har de olika gruppernas inkomster förändrats de senaste tio åren:

Singelhushåll. Singlar utan barn som arbetar har en tätplacering när det gäller löneutvecklingen. Jobbskatteavdraget har ökat den disponibla inkomsten och lönen har ökat mer än priserna.

Ensamstående föräldrar. Har ökat den disponibla inkomsten mest av alla grupper. En orsak till det, förutom jobbskatteavdrag och lönelyft, är att underhållsstödet höjdes i september i år. Utan den höjningen hade den här gruppen legat i botten bland dem som arbetar när det gäller ökningen av den disponibla inkomsten räknat i procent.

Tvåbarnsfamilj. Familjer med småbarn har haft en bra utveckling av den disponibla inkomsten. Det är ett resultat av jobbskatteavdragen och löneökningarna.

Tonårsfamilj. Är det typhushåll som har högst inkomst. Föräldrarna har hunnit etablera sig på arbetsmarknaden och höjt sina löner. De ligger någon procentenhet högre än småbarnföräldrarna när det gäller ökningen av den disponibla inkomsten.

Arbetslösa. Innan taket för den högsta ersättningen från a-kassan höjdes i september i år låg de arbetslösa på 15 procent minus när det gällde den disponibla inkomsten.

Orsaken är att taket för den högsta a-kassan sänktes 2007. Det har gjort att många har haft lägre a-kassa än 2005 fram till i höstas.

Ersättningen från a-kassan ger inte rätt till jobbskatteavdrag och de arbetslösa har inte heller fått någon annan skattesänkning.

Pensionärer. Har haft en sämre utveckling än de som arbetar. Det beror främst på att pensionerna ökat mycket mindre än lönerna. Bromsen i pensionssystemet har slagit till flera gånger under perioden och sänkt pensionsinkomsterna. Garantipensionärerna har klarat sig något bättre och det beror på att de inte berörs av bromsen.

Pensionärernas disponibla i inkomster påverkas också negativt av att de inte får något jobbskatteavdrag. Skatten på pensionsinkomster har sänkts flera gånger men inte lika mycket som för dem som arbetar.

Att pensionärerna hamnar på plus när det gäller disponibel inkomst beror till stor del på att skatten sänkts och att bostadstillägget höjs.

Foto:

Fakta. Förändringar som påverkat privatekonomin

2006

Barnbidraget, underhållsstödet, bostadsbidraget, taket för ersättningen och lägstanivån i föräldraförsäkringen höjs. Taket för ersättningen i sjukförsäkringen höjs. Höjt bostadstillägg för pensionärer.

2007

Jobbskatteavdraget införs. Halverad förmögenhetsskatt och fryst fastighetsskatt. A-kassan och taken för ersättningen från sjukförsäkringen och tillfällig föräldrapenning sänks. Höjd avgift till a-kassan. Höjt bostadstillägg för pensionärer.

2008

Jobbskatteavdragets andra steg. Fastighetsskatten slopas. Sänkt sjukpenning och nya regler i sjukförsäkringen. Jämställdhetsbonus i föräldraförsäkringen.

2009

Jobbskatteavdragets tredje steg. Sänkt skatt för pensionärer.

2010

Jobbsskatteavdragets fjärde steg. Sänkt skatt för pensionärer. Höjt bostadstillägg för långtidssjuka. Studiemedlen höjs.

2011

Sänkt skatt för pensionärer. Lånedelen i studiemedlen höjs.

2012

Bostadsbidraget för barnfamiljer höjs. Supermiljöbilspremie införs. Restaurangmomsen sänks. Högkostnadsskydden för vårdbesök och läkemedel höjs.

2013

Höjt bostadstillägg för pensionärer. Höjd lägstanivå i föräldraförsäkringen. Sänkt fastighetsavgift i flerbostadshus. Fordonsskatten och tobaksskatten höjs. Läxrut införs.

2014

Jobbskatteavdragets femte steg. Sänkt skatt för pensionärer. Höjt bostadsbidrag för barnfamiljer.

2015

Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks. Höjt tak i a-kassan och höjt underhållsstöd från september. Höjt bostadstillägg för pensionärer.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.