Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Allra-direktörers privata bank smet före Kronofogden till miljoner - kan vara brottsligt

Allra-direktören Alexander Ernstberger från pensionbolagets årsredovisning 2016.
Allra-direktören Alexander Ernstberger från pensionbolagets årsredovisning 2016.

Allra-direktörernas bank smet före Kronofogden och pantsatte fastigheter för 12 miljoner bara timmar innan de greps. Nu säger både åklagare och juridiska experter att bankens tilltag kan vara olagligt.

– Det finns straffrättsliga regler som skyddar fordringsägare i den här typen av situationer och vi ser allvarligt på alla fall där någon agerat för att otillåtet skada pensionsspararna, säger Jimmy Larsson Hagberg pressekreterare på Pensionmyndigheten.

Expressen avslöjade i förra veckan hur den brottsmisstänkte Allra-direktören Alexander Ernstbergers lyxvilla på Lidingö var så kraftigt belånad att det inte fanns något värde kvar när Kronofogden kom för att säkra pengar till framtida skadestånd och ersättningar. Misstanken är att Allras ledning berikat sig själva på bekostnad av pensionsspararna. Stockholms tingsrätt har beslutat att ett värde om totalt 340 miljoner kronor ska säkras från de misstänkta i härvan för att kunna användas till skadestånd och kompensation till lurade pensionssparare.

Villan med sjötomt och egen brygga på Lidingö var ett av de dyraste husen som såldes i Sverige under 2016.  Prislappen när affären genomfördes i början på november 2016 var på 50 miljoner och köpet finansierades med ett lån på 35 miljoner i Ålandsbanken i Stockholm, visar Lantmäteriets handlingar. 

Alexander Ernstberger ur Allras årsredovisning för 2015.
Alexander Ernstberger ur Allras årsredovisning för 2015.

Onsdagen den 4 oktober 2017 beslutade Ekobrottsmyndighetens åklagare att Alexander Ernstberger skulle anhållas misstänkt för grov trolöshet mot huvudman. I fem dagar, fram tills det att han grips klockan 07:21 morgonen den 10 oktober, var direktören anhållen i sin frånvaro och eftersökt av polis. 

Dagen före gripandet, alltså samtidigt som han är anhållen i sin frånvaro, tar han ut tio miljoner kronor i nya pantbrev på lyxvillan på Lidingö. Även denna gång var det Ålandsbankens kontor i Stockholm som utfärdade pantbrevet, Ålandsbanken har i dag totalt 45 miljoner kronor i pantbrev på fastigheten som Alexander Ernstberger köpte för 50 miljoner. 

Utdrag från Lantmäteriets register som visar pantbrevet som togs ut dagen före gripandet.
Utdrag från Lantmäteriets register som visar pantbrevet som togs ut dagen före gripandet.

Enligt Kammaråklagare Thomas Hertz handlade det nya pantbrevet inte om ett nytt lån. Istället är frågan om vem som har förtur till värdet i huset vid en konkurs. En bank som har inteckningar i en fastighet går före andra gäldenärer och får ut sina pengar först.

De pengar som fanns på Ernstbergers bankkonton i Ålandsbanken hade åklagaren redan hunnit lägga beslag på.

– Jag fattade ett beslut om penningbeslag på Alexander om 70 miljoner kronor, det var väl 25 september tror jag. Och det är väl en indikation på att personen inte är kreditvärdig längre, säger Thomas Hertz.

Beslutet ledde till att 55 miljoner kronor nu är frysta på Ernstbergers konton.

– De står kvar på kontot men det är jag som bestämmer vem de ska betalas till, och syftet med det är att vi ska kunna verkställa ett kommande förverkande, säger han.

Ålandsbanken som i Sverige har fler personer ur Allras ledning som kunder. Banken har i fler fall också säkrat upp pengar till sig själva strax innan gripanden genomförts. 

Fondförvaltaren Johan Bergsgård, som också är delägare i Allra, pantsatte sin fastighet i Bromma med ytterligare två miljoner den 25 september. Även i detta fall var det Ålandsbanken som stod för inteckningen. Någon dag senare grips han och senare anhålls och häktas han. 

 

Enligt Thomas Hertz kan det i vissa fall vara olagligt att gynna en viss fordringsägare.

– Det kan under vissa omständigheter vara ett brott att tjonga iväg en pant när man inser att man är, eller är på väg att hamna på obestånd, säger Thomas Hertz.

Kronoinspektör Mats Rosenqvist som är en av de ansvariga på Kronofogden för att säkra pengar i Allra-härvan säger att de känner till Ålandsbankens agerande.

– Vi har andra fastigheter som är kvarstadsbelagda där det har kommit in en pantsättning väldigt nära i anslutning till anhållandet, säger Mats Rosenqvist.

Kronofogden kan dock inget göra åt saken, det är den som kommer först som vinner och pantbreven betraktas som korrekta, enligt Kronofogden. Men en borgenär kan i ett senare skede tvista om vem som har rätten till pengarna.

– Vi bara konstaterar att det är så, sen i förläggningen så får borgenären komma in och fundera om det går att göra något åt, säger han.

Mikael Kubu är VD för Ackordscentralen och expert på konkurser, han säger att förfarandet som det beskrivs framstår som egendomligt men att det finns sätt att få panten ogiltigförklarade.

– Skulle någon begära personen i konkurs inom tre månader efter att pantbrevet utställdes så kan pantförskrivningen bli ogiltigförklarad genom återvinning från en konkursförvaltare, säger han. 

Ytterligare en möjlighet handlar om huruvida personen var att betrakta som insolvent vid tidpunkten när pantbrevet ställdes ut. Skulle det vara fallet och om banken hade kännedom om det eller borde ha haft kännedom om det gäller en annan paragraf som också innebär att en konkursförvaltare kan gå till domstol för att få panten ogiltigförklarad. 

Om konkursförvaltaren vinner framgång skall pengarna efter en försäljning av fastigheten fördelas lika mellan alla oprioriterade fordringsägare i konkursen.  

Ålandsbanken var den bank som tog över pensionsbolaget Allras fonder efter att den kastats ut från PPM-systemet av Pensionmyndigheten. Uppgörelsen gjordes mellan Allra och Ålandsbanken under Pensionsmyndighetens övervakning. Fonderna som förvaltar pensioner i PPM-systemet var vid flytten till Ålandsbanken värda 13 miljarder kronor. Nu har Allras fonder lagts ner och pengarna flyttats till Ålandsbankens egna fonder.

Ålandsbankens svenska VD Magnus Johansson vill inte svara på frågor kring pantbreven, hur de såg på Allra-topparnas kreditvärdighet när panterna ställdes ut och om de gynnat sig själva på bekostnad av andra fodringsägare.

– Vi kommenterar inte enskilda kundförhållanden, säger han.

Pensionsmyndigheten säger att de ser allvarligt på saken.

– Pensionsmyndighetens uppdrag är att i alla lägen tillvarata pensionsspararnas rätt och intressen. Det finns straffrättsliga regler som skyddar fordringsägare i den här typen av situationer och vi ser allvarligt på alla fall där någon agerat för att otillåtet skada pensionsspararna.

 Enligt Mats Rosenqvist på Kronofogden pågår det hela tiden aktiviteter för att säkra upp mer pengar. Cirka 75 miljoner kronor har de fått in hittills av de totalt 340 miljonerna som tingsrätten beslutat om. Utöver det finns även de 55 miljoner som åklagaren säkrade genom penningbeslaget.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.