Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-03-02 00:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/allt-fler-betalar-for-att-surfa-anonymt/

Ekonomi

Allt fler betalar för att surfa anonymt

Foto: Julia Lindemalm

Allt fler väljer att surfa anonymt. Det märks på den växande vpn-marknaden, som erbjuder tjänster för detta. På andra sidan står streamingföretagen som hela tiden försöker täppa till kryphålen.

TT Text

För den vanliga konsumenten av streamingtjänster kan det vara lockande att få tillgång till serier och filmer som bara visas i utlandet. Många söker också anonymitet på nätet och skaffar en så kallad vpn-tjänst för att förhindra datainsamling.

– Utan att ha någon statistik kan vi se att många fler efterfrågar vpn-tjänster och att det kommer till allt fler företag på marknaden, säger Martin Appel, konsumentredaktör på PC för alla.

Virtuellt privat nätverk (vpn) är en säker, krypterad anslutning mellan två punkter på ett öppet nätverk som internet. Företag använder vpn för säker trådlös anslutning och allt fler privatpersoner betalar en månadsprenumeration för tjänsten.

Genom att teckna en vpn-tjänst med ett företag som har servrar i andra länder kan en person i Sverige till exempel få tillgång till amerikanska Netflix, eller från utlandet surfa in på SVT play.

Ett av företagen som säljer prenumeration för vpn-tjänster är NordVPN. De har 14 miljoner användare och mer än 5.000 servrar världen över. Huvudkontoret ligger i Panama och de skriver i ett mejl att de kan garantera kundernas integritet, eftersom Panamas lagar gör att de inte måste spara någon data.

– Vi har fått begäran från flera stater att lämna ut information, men inget sparat – inget att lämna ut, skriver Skirmantė Akinytė, pressansvarig på NordVPN.

De skriver i sitt manifest att målet är att ”hålla internet så fritt som möjligt”, och refererar tillbaka till Internets grundare Tim Berners-Lee som hade en vision om det fria internet. Samtidigt tjänar de pengar på sin tjänst, särskilt sedan pandemin, som fått fler att jobba och studera hemifrån.

– Våra försäljningsintäkter ökade med 600 procent under förra året. Den globala marknaden för vpn-tjänster väntas uppgå till 36 miljarder dollar, skriver Skirmantė Akinytė.

Anne-Marie Eklund Löwinder, informationssäkerhetschef på Internetstiftelsen, säger att det är viktigt att vara noggrann med vilken vpn-tjänst man använder. Det finns vissa gratisalternativ som kommer från goda avsikter, men det är långt ifrån alla.

– Jag ser inga problem med vpn-tjänsterna. Det är viktigt att välja en seriös leverantör, så att inte företaget använder ens information i skadliga syften.

I en svensk kontext används vpn ofta av utbuds- eller integritetsskäl. I vissa andra delar av världen kan det användas för att komma runt censur och få tillgång till information. Det används också av människorättsaktivister i länder där sociala nätverk blockeras. Genom att få en utländsk ip-adress kan de få få tillgång till omvärlden. Även om det kan användas i ett gott syfte, kan användningen försvåra för upphovsmän och företag.

Det pågår en ständig kamp mellan vpn-företagen och streamingtjänsterna. När allt fler får tillgång till material som var tänkt för en begränsad publik riskerar upphovsmän till tv-serier och filmer att inte få betalt, eftersom det sprids utanför de gränser som var uppsatta i avtalen.

– De är väldigt angelägna om att stoppa de här tjänsterna, det blir en slags ”katt och råtta-lek”, säger Martin Appel, konsumentredaktör på PC för alla.

Ämnen i artikeln

Internet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt