Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-13 17:10 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/allt-fler-branscher-larmar-om-brist-pa-personal/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Allt fler branscher larmar om brist på personal

Att förmå fler att flytta till jobben skulle få ner arbetslösheten, enligt Arbetsförmedlingen.
Att förmå fler att flytta till jobben skulle få ner arbetslösheten, enligt Arbetsförmedlingen. Other: Emma-Sofia Olsson/TT

Att förmå fler att flytta till jobben skulle få ner arbetslösheten, enligt Arbetsförmedlingen. Men det stora problemet på svensk arbetsmarknad är missmatchningen – allt fler branscher larmar om akut brist på utbildad personal.

Behovet av arbetskraft är skriande stort i vissa branscher och regioner. Samtidigt är arbetslösheten fortsatt stor, speciellt bland utrikes födda och bland personer med klen utbildningsbakgrund. De lediga jobben per arbetssökande har i riket generellt sett inte varit så stor som nu på åtminstone 20 år. Samtidigt präglas svensk arbetsmarknad av en väldigt dålig matchning.

– Vi har en mycket stark arbetsmarknad som har fört med sig att bristen på arbetskraft har stigit både inom den privata och offentliga sektorn och ligger nu på historiskt höga nivåer, säger Håkan Gustavsson, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

– Matchningsproblemet är en av de stora utmaningar som svensk arbetsmarknad står inför och handlar om många års försyndelser som vi ser sviterna av nu.

Det avgörande problemet för att matcha jobb med arbetssökande är brister i de arbetslösas utbildningsbakgrund. Ett sådant exempel är åkeribranschen där det råder akut brist på mekaniker och tekniker som ska serva och reparera bilar och lastbilar.

Den ordinarie gymnasieutbildningen på fordonsprogrammet ger omkring 1 600 nya mekaniker varje år, vilket inte är tillräckligt för att täcka behovet av ny arbetskraft.

"Åkeribranschen skriker efter 7.000 nya chaufförer det närmaste året, någon ska ta hand om den utökade vagnparken också", säger Bo Ericsson, vd för Sveriges fordonsverkstäders förening (SFVF), i ett pressmeddelande.

En väsentlig faktor till att utbildningsvolymen inte svarar upp mot efterfrågan är de ungas bristande intresse för gymnaiseskolans yrkesprogram, enligt Håkan Gustavsson. Och orsakerna är flera.

– De unga väljer själva vad de vill läsa och studievägledarna har inte nått fram. Studievägledarna har varit en yrkesgrupp satt på undantag, de släpps inte in i klassrummen, de är för få och har inte möjlighet att träffa de unga, säger han och hänvisar bland annat till en kartläggning av Skolverket som visar hur lite elever får träffa en yrkesvägledare.

– Föräldrarna är heller inga bra ambassadörer för yrkesutbildningar, tillägger han.

Vi har en mycket stark arbetsmarknad som har fört med sig att bristen på arbetskraft har stigit

Ett annat dilemma är att det på vissa håll finns fler lediga jobb än arbetslösa. I andra kommuner finns knappt något jobb alls att söka.

I Malung-Sälen med 10.000 invånare har de fler lediga jobb än arbetslösa. Bakgrunden är en kombination av en stor turistnäring och många småföretag, enligt kommunledningen. Samtidigt är bristen på arbetskraft uppenbar, både inom det offentliga och näringslivet.

– Det är ett bekymmer, det gäller att få familjer att flytta upp, men det är tufft att rekrytera till vårt område, säger Hans Unander (S), ordförande för kommunstyrelsen i Malung-Sälen till TT.

Statistiken visar att bristen på kvalificerad arbetskraft är klart större i storstäderna inom näringslivet, medan det är offentlig sektor som skriker efter arbetskraft längre ut i landet. Till viss del kan ökad flyttning lösa en del matchningsproblem, men de stora skillnaderna är snarare mellan olika branscher än i regioner.

Arbetsförmedlingens senaste statistik visar att det är lätt att få jobb inom 7 av 10 yrken. Men för att få jobb krävs i allmänhet minst gymnasieutbildning. Och att ta igen en missad yrkesutbildning på gymnasiet i vuxen ålder är nästan omöjligt för den som ångrar sig.

- De vägarna är ganska svåra. Om man har läst en allmän linje på gymnasiet med godkända betyg kan man inte läsa om gymnasiet med en yrkesbehörighet. Då är man utestängd från omskolning, säger Håkan Gustavsson.

Bäst och sämst arbetsmarknad

Följande kommuner har flest, respektive lägst andel lediga jobb per 100 arbetssökande.

Tio i topp

Malung–Sälen 139

Karlsborg 84

Härjedalen 79

Arjeplog 67

Mölndal 58

Åre 57

Danderyd 57

Stockholm 55

Torsby 54

Solna 48

Tio i botten

Tibro 5

Norberg 5

Skurup 4

Bollnäs 4

Ockelbo 4

Surahammar 4

Ragunda 4

Älvkarleby 3

Storfors 2

Munkfors 2

Källa: Arbetsförmedlingen

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.