Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-10-05 19:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/allt-fler-soker-sig-till-umea-stadsmission-for-hjalp/

EKONOMI

Allt fler söker sig till Umeå stadsmission för hjälp

Allt fler barnfamiljer söker sig till stadsmissionen för att få hjälp med mat när livsmedelspriserna höjs.
Foto: Erik Abel

UMEÅ. En historisk höjning av styrräntan, ökade priser på el, mat och drivmedel börjar ge synbara effekter. På stadsmissionen i Umeå märks hushållens allt mer ansträngda ekonomi av i allt längre matköer.

– I januari serverade vi 40 luncher, i dag är det 80, säger Josefine Söderström, verksamhetsansvarig vid Umeå stadsmission.

Inne i stadsmissionens lokaler i centrala Umeå, sitter människor och samtalar över lunchen. De har blivit fler i takt med att priserna på el, mat, drivmedel och boende ökat.

– Vi har verkligen märkt av en ökning av de som behöver hjälp, säger Josefine Söderström, verksamhetsansvarig för matcentralen och matkassarna på stadsmissionen i Umeå.

Hos stadsmissionen kan de som behöver äta gratis frukost och lunch. I januari serverades runt 40 luncher per dag, i dag är siffran dubbelt så hög. Något som SVT Västerbotten var första att rapportera om.

Även behovet av matkassar – med olika matvaror och diverse artiklar, har ökat, framför allt är det fler barnfamiljer som behöver hjälp.

– Numera prioriterar vi barnfamiljer som får hämta matkassar. Vi skulle vilja dela ut fler än vi gör i dag, men vi har inte kapacitet för det, säger Josefine Söderström.

Josefine Söderström packar matkassar på Stadsmissionen i Umeå.
Foto: Erik Abel

Stadsmissionen håller på att se över sina lokaler och bygger ut för att få plats för fler matkassar. Men allt har blivit dyrare, även stadsmissionens kostnader har ökat.

– Vi märker av det även i vår verksamhet. Matpriserna påverkar oss också och vi behöver mer mat för att kunna mätta alla hungriga magar, säger Josefine Söderström.

Stadsmissionen får hjälp via företag med matöverskott som de kan laga luncher på, men det räcker inte. Josefine Söderström önskar att fler företag kunde hjälpa till med matdonationer.

– Vi ser helst att företag sköter livsmedelsbiten eftersom vi vill kunna säkra kylkedjan för varorna, förklarar hon.

Inom kort kommer de att gå ut med en insamling som i första hand riktar sig till företag. Pengarna ska gå till att köpa in mer mat, bygga ut verksamheten och hjälpa fler.

Stadsmissionen ligger i området Öst på stan i Umeå.
Foto: Erik Abel

Trots att det skett en tydlig ökning av både enskilda privatpersoner och familjer som behöver matstöd, tror Josefine Söderström att det fortfarande finns ett stort mörkertal.

– Det kan vara tufft att be om hjälp. Det kan upplevas som skamfyllt och jobbigt. Många säger också att de inte vill vara till problem, säger hon och fortsätter:

– Men behöver man hjälp ska man komma till oss. Vi kommer inte döma någon. Sedan kommer vi inte kunna hjälpa alla, men frågan är alltid fri. Vi finns.

För den som känner att ekonomin inte räcker till, finns även sådan hjälp att få.

– Vi har ett samarbete med Svenska kyrkan om ekonomisk rådgivning, där man kan få hjälp att söka bidrag, försörjningsstöd eller liknande för att få en bättre ekonomisk situation, berättar Josefine Söderström.

När familjerna prioriterar mat till sina barn och inte har råd med leksaker försöker stadsmissionen skicka med något extra till barnen.
Foto: Erik Abel

Än är björkarna fulla med brandgula löv i Umeå, men om några månader kommer vintern ha nått landet och julen stå för dörren. Högtider brukar enligt Josefine Söderström vara tuffa för många, men i år finns risken att det blir ännu svårare.

– Vi märker ju att fler barnfamiljer söker sig hit, då blöjor, mejeriprodukter och proteinkällor har blivit dyrare, säger hon och fortsätter:

– Vi vet också att familjerna prioriterar mat till sina barn och därför försöker vi att skicka med lite fika, godis eller en leksak för att ge barnen något extra. Alla barn ska få vara barn.

Ämnen i artikeln

Umeå
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt