Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Allt fler unga och kvinnor faller offer för karoshi

Foto: Alamy

Fenomenet kallas karoshi. Förr drabbades nästan bara medelålders män. Nu är det inte längre ovanligt bland unga och kvinnor. Antalet krav på ersättning för anhöriga som jobbat sig till döds ökar nu i Japan. 

Att arbeta ihjäl sig har en egen term i Japan, ”karoshi”. Fenomenet har i decennier varit känt som något som drabbar extremt hårt arbetande familjefäder. Men på senare tid har även yngre och kvinnliga arbetare dött av samma orsak: Fallen brukade till 95 procent bestå av medelålders manliga tjänstemän. Nu är 20 procent kvinnor.

Antalet krav på karoshi-ersättning som riktats till myndigheterna har det senaste året varit rekordstort, 1.456 fall från mars till mars, enligt arbetsministeriet. De flesta har inträffat inom vårdsektorn, varvsindustrin och byggbranschen.

Det finns ett särskilt nationellt råd för karoshioffer. Ordföranden för rådet, Hiroshi Kawahito, tror att det verkliga antalet är tio gånger högre, eftersom regeringen och myndigheterna är ovilliga att erkänna arbetsrelaterade dödsfall, säger han till Reuters.

Det görs för lite för att få ner antalet arbetade timmar, menar Kawahito, som i sin roll som advokat ägnat sig åt problemet sedan 1980-talet. I Japan finns ingen lagstadgad övre gräns för hur mycket man får jobba.

Foto: Alamy

Arbetsministeriet har två definitioner på karoshi: dödsfall i hjärt- och kärlsjukdom på grund av överarbete och självmord på grund av mental stress orsakad av för mycket arbete (det senare benämns även karojisatsu).

 

Ett självmord kvalificerar som karoshi om personen arbetat mer än 160 timmar övertid den sista månaden i livet.

 

Det pågår mängder av rättstvister mellan anhöriga, myndigheter och företag om kompensation. En familj som får rätt till ersättning kan kvittera ut motsvarande 170.000 kronor om året från staten och i vissa fall tilldömas uppemot åtta miljoner kronor i skadestånd från företaget.

Men klassas dödsfallet inte som karoshi kan ersättningen i det närmaste helt utebli.

• Ett dödsfall i hjärt-kärlsjukdom definieras som karoshi om den avlidna antingen har arbetat mer än 100 timmar övertid månaden närmast före frånfället eller mer än 80 timmar övertid per månad minst två månader i rad under det halvår som föregick dödsfallet.

• Ett självmord kvalificerar som karoshi om personen arbetat mer än 160 timmar övertid den sista månaden i livet eller minst 100 timmar övertid per månad tre månader i rad.

En förklaring till att problemet tycks ha vuxit är den hårdnande arbetsmarknaden under det senaste decenniets ekonomiska kris. Det har blivit allt vanligare att företag utan skrupler lockar jobbsökande med annonser om fasta jobb för att sedan neka de utvalda trygga villkor.

De som fått jobbet måste börja med ett tillfälligt kontrakt, får de höra, fast kontraktet ska omvandlas till fast jobb efter en tid, kanske ett halvår. Det löftet uppfylls allt som oftast inte.

Det förekommer att arbetsgivaren hävdar anställningsavtalet inbegriper 80 timmar övertid i månaden, och den som jobbar mindre än så blir återbetalningsskyldig till företaget.

Foto: Alamy

De här omänskliga anställningsformerna är olagliga. I mediernas avslöjande reportage kallas de skrupelfria företagen ”svarta”. Men många som fått jobben vågar inte säga nej.

De unga har bristande erfarenhet, och många kvinnor som försöker ta sig in på arbetsmarknaden efter år med småbarn är oroliga att inte få fler chanser att få in en fot om de inte går med på slavkontrakten.

 

Det här är ett sätt för vissa företag att hålla nere personalkostnaderna, och de kommer undan med det.

 

Det besynnerliga är att Japans arbetskraft krymper sedan tjugo år tillbaka, vilket borde skapa en arbetstagarnas marknad. Enligt tidningen Japan Times är mycket riktigt efterfrågan på arbetskraft den högsta sedan 1991, med 1,28 lediga jobb per arbetssökande.

Men den japanska arbetsmarknaden har blivit alltmer uppdelad mellan en tryggare del med fasta anställningar och en del med tillfälliga anställningar. I dag tillhör 38 procent av alla anställda den senare kategorin, och en majoritet av dem är kvinnor.

Efterlevnaden av arbetsrätten brister på många håll, liksom kontrollen.

– Det här är ett sätt för vissa företag att hålla nere personalkostnaderna, och de kommer undan med det, säger Hirukazo Ouchi, som skrivit en bok om ”svarta företag”, till Reuters.

Foto:

Enligt officiell statistik jobbar japaner inte särskilt mycket mer än andra i den rika världen. De jobbar mer än tyskar men något mindre än amerikaner.

Den statistiken utgår dock bara från de timmar de anställda får betalt för, inte all gratis övertid. Det beräknas att en av tre japaner mellan 30 och 40 i praktiken jobbar mer än 60 timmar i veckan.

Delar av det japanska näringslivet tar problemet på stort allvar, ska sägas. Stora företag som Toyota och Nissan har satt gränser för övertiden och underlättar på olika sätt för anställda att hinna med livspusslet, inte minst för dem som har små barn.

Karoshi

• Begreppet myntades i Japan i slutet av 1970-talet och innebär död till följd av överarbete.

• Det handlar om dödsfall i hjärt- och kärlsjukdom eller självmord. De senare fallen kallas också karojisatsu.

• Antalet krav på ersättning till anhöriga för karoshi var rekordhögt under perioden mars 2015–mars 2016, 1.456 stycken. Bara en mindre del godkänns.

• Antalet godkända fall av ersättning ökade från 49 till 187 mellan 1997 och 2011.

• Antalet karoshi-självmord, eller karojisatsu, har de senaste fyra åren ökat med 45 procent bland personer under 30 och med 39 procent bland kvinnor.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.