Under onsdagen presenteras en ny rapport som arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder tjänsteföretag, tagit fram. I rapporten föreslås att rutavdraget ska breddas. 

Hårklippning, trädplantering, rastning av husdjur och flytthjälp med båt är några av de tjänster som föreslås. 

Enligt Almega är efterfrågan på fler typer av hushållsnära tjänster stor. Genom att inkludera fler tjänster kan branschen växa ytterligare och skapa jobb för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden, anser dem. 

– Sedan reformen infördes 2007 har det skapats drygt 30.000 nya jobb inom den här branschen. Vår förhoppning är att fler människor som har svag förankring på arbetsmarknaden kan få jobb, säger Andreas Åström, chef för näringspolitik och kommunikation på Almega. 

Andreas Åström menar att de hushållsnära tjänster som ingår i rutavdragen bidrar till att förbättra integrationen av nyanlända, främst kvinnor. Organisationens egna siffror visar att 26 procent av kvinnorna som arbetar i rutföretag är födda utanför EU.

– I en rapport som vi redovisade förra våren visade vi att 43 procent av de som avslutar sin anställning i ett rutföretag går vidare till ett nytt jobb i en annan bransch, 24 procent går vidare till ett konkurrerande bolag i samma bransch och 22 procent går vidare till utbildning. För vår del visar den rapporten tydligt att det här är ett instegsjobb i ordets rätta bemärkelse, säger han.

Johanna Rickne, som är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har i en studie undersökt vilken arbetsmarknadssituation personer som sysselsätts i rutsubventionerade företag hade innan de inträdde i branschen samt i vilken utsträckning företag som tagit emot rutavdrag sysselsätter kvinnor med flyktingbakgrund. 

Enligt studien är siffran för de som befann sig i ekonomiskt utanförskap innan de fick jobb i ett rutföretag lägre än för den övriga lokalvården och för restaurangbranschen. 

– Kvinnor med flyktingbakgrund är ungefär lika vanligt i rutsubventionerade företag som i privat sektor i övrigt. De som är starkt överrepresenterade är kvinnor från andra europeiska länder, säger hon. 

Johanna Rickne menar att rutavdraget fungerat som en magnet för arbetskraftsinvandring från andra EU-länder – däremot är det enbart runt tre procent av kvinnorna som har flyktingbakgrund. 

Hon ifrågasätter därför Almegas påstående om att rutsubventionerade företag skulle bidra till att förbättra integrationen. 

Dessutom, menar hon, är det tveksamt om fler nya tjänster gynnar kvinnor med flyktingbakgrund, eftersom få av dem kommer att sysselsättas inom de jobb som breddningen gäller. Kvinnor med flyktingbakgrund arbetar främst med städning inom den här branschen, tror hon. 

– Det man går mot nu är andra typer av jobb. Det är ganska osannolikt att se en ökning av kvinnor med flyktingbakgrund bland dessa jobb eftersom de ligger längre bort från deras profil. 

Sedan den 1 juli 2019 gäller nya regler för rutavdraget. Det innebär att alla personer över 18 år numera har rätt till 50.000 kronor per år i rutavdrag. Enligt Almegas rapport har höjningen bidragit till att användningen av hushållsnära tjänster slagit rekord. 

– Vår bedömning är att det finns en god möjlighet till att skapa fler jobb i den här branschen, säger Andreas Åström.

I början av året tillsatte regeringen en utredning som ska lämna förslag om utvidgningar av rutavdraget. Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari 2020.