Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Anders Borg varnar för EU:s bankunion

Anders Borg på Finanspolitiska rådet, som firar 10 år.
Anders Borg på Finanspolitiska rådet, som firar 10 år. Foto: Alexander Mahmoud

Sverige bör inte gå med i EU:s bankunion, som kan orsaka en ny finanskris. Det säger förre finansministern Anders Borg i den första DN-intervjun efter skandalfesten i somras.

Anders Borg är tillbaka i det offentliga igen efter sin uppmärksammade personliga kris som ledde till att han under senaste halvåret tvingades lämna flera tunga uppdrag, däribland i Kinnevik och Världsekonomiskt Forum. De skandalartade händelserna på Husarö i Stockholms skärgård har fått honom att ändra yrkesmässig inriktning.

Han arbetar nu med investeringar och globala analyser åt olika företag och hoppas att snart kunna komma igång med ekonomisk forskning.

– Antagningen till forskarutbildning är ännu inte klar. Men min ambition är att skriva en avhandling och försöka göra en analys av vilka lärdomar man dra från finanspolitiken, särskilt i Europa under perioden 2008-2014. 

Nu har Anders Borg också på nytt tagit en roll som fri debattör. På måndagen framträdde han vid två tillfällen: först för att kommentera ekonomen Klas Eklunds bok "Vår ekonomi" som kom i ny upplaga, sedan för att tala vid Finanspolitiska rådets tioårskonferens.

– Som finansminister förhandlade jag om bankunionen. För mig finns två avgörande skäl att Sverige inte ska bli medlem. Det ena är att vi som icke-euroland skulle sakna inflytande, det andra är att man har valt en hantering av bankkriser som inte kan fungera, säger Anders Borg.

Han syftar på att högsta beslutsnivå för bankunionen ligger i Europeiska centralbanken. Sverige har ingen plats i dess styrelse och kan inte få det utan att gå över till euron.

Därför ser Anders Borg en fara för att besluten i bankunionen kan missgynna Sverige, som där inte har någon egen talan. Men att byta till euron uppfattar han inte som någon lämplig lösning:

- Sverige har en liten och öppen ekonomi som fungerar bättre med rörlig växelkurs. Man kan jämföra med hur Finland, som har euro, har svårare att parera chocker.

Hotet om finanskris ligger, enligt Anders Borg, i hur EU har valt att hantera banker som råkar i svårigheter. I stället för staten ska kunna gå in (vad som kallas "bail-out"), har man bestämt att bankernas intressenter ska ta hela bördan.

Detta system, som kallas "bail-in", betyder att det inte enbart blir bankernas aktieägare som riskerar att förlora sina pengar. Samma gäller för bankernas långivare liksom för alla som har större insättningar, överstigande garantin på cirka en miljon kronor.

– Det här kan inte fungera, utan vid en kris klappar systemet ihop. De stora bankerna, bland annat i Sverige, är så tätt sammanflätade att problem i en bank snabbt sprider sig till andra banker. Följden blir i så fall ännu en stor finanskris.

Anders Borg befarar att bankunionens beslutsfattare kommer reagera först när krisen redan är ett faktum. Han menar att Sverige, som står utanför, har större möjlighet att tillåtas göra undantag från reglerna. 

Det kan betyda att staten går in, liksom vid tidigare bankkriser. Så skedde under krisen 2008-2009, då Anders Borg var finansminister.

Inför kommande kriser uppfattar han Riksbankens penningpolitik – med redan rekordlåga räntor – som ganska låst, även om den utöka köpen av tillgångar till annat än statsobligationer.

Den låga inflationen har, enligt Anders Borg, kommit för att stanna. Han pekar på digitaliseringen och globaliseringen som drivande krafter bakom prispressen:

– Nästa gång blir det en deflationskris. Den blir annorlunda än vad vi tidigare har varit med om.

Därför blir en expansiv finanspolitik så mycket viktigare. Riskerna med budgetunderskott och statsskulder ofta har överdrivits, menar Anders Borg.  

– Regeringarna måste ha handlingsfrihet, så att de inte börjar strama åt för tidigt. Detta misstag gjordes på många håll i Europa under förra krisen. Det är en orsak till återhämtningen har blivit svag.

Samtidigt vill Anders Borg se reformer på arbetsmarknad och bostadsmarknad, liksom av skatter. Där uppfattar han politiska läget som främsta hindret:

– Jag vill se breda uppgörelser över blockgränsen under nästa mandatperiod, även om jag inser att det är svårt.

Anders Borgs förlorade uppdrag

I somras deltog förre finansministern Anders Borg vid en fest på Husarö i Stockholms skärgård där han ställde till med skandal. Det fick stor uppmärksamhet i Sverige och internationellt, bland annat genom artiklar i Financial Times och Wall Street Journal.

Anders Borg hade varit svensk finansminister 2006-2014 och sedan fått flera framträdande uppdrag i näringslivet, bland annat som vice ordförande i Kinnevik och styrelseledamot i Bima, liksom rådgivare till banken Citigroup och ledare för en arbetsgrupp inom Världsekonomiskt forum.

Under senaste halvåret har Anders Borg tvingats bort från samtliga dessa uppdrag. Däremot är han fortfarande styrelseledamot i Stena International.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.