Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-04-10 21:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/andrew-mcafee-miljovanlig-tillvaxt-ar-redan-verklighet/

Ekonomi

Andrew McAfee: Miljövänlig tillväxt är redan verklighet

Andrew McAfee, forskare.
Andrew McAfee, forskare. Illustration: Jenny Alvén

Oändlig tillväxt på en ändlig planet – är det möjligt? Ja, hävdar MIT-forskaren Andrew McAfee i sin nya bok ”Mer från mindre”.

– Vi hör hela tiden att det inte går. Men vi har redan lyckats frikoppla välståndet från vårt avtryck på planeten, säger han i en intervju med DN.

Världsekonomin är i dag mer än 30 gånger större än den var vid det förra sekelskiftet. Lite tillväxt varje år har fått ett enormt genomslag. Men för nästan varje år de senaste decennierna har oron också ökat för människans miljöförstöring och klimatutsläpp.

Går tillväxt att förena med hållbarhet?

Andrew McAfee beskriver sig själv som teknikoptimist. Han är professorn vid Massachusetts institute of technology och mest känd för boken – och begreppet – ”den andra maskinåldern”.

Robotar, artificiell intelligens, digitalisering. Det är sådant som han brukar prata om. Men när han tar emot DN:s videosamtal från sitt hemmakontor i Boston har han ett annat ärende.

– Jag forskar ju om teknologisk utveckling. Men för några år sedan hittade jag en intressant artikel av miljövetaren Jesse Ausubel. Han argumenterade för att vi i USA använder mindre och mindre av viktiga resurser, säger han.

Artikeln blev en tankeställare, som växte till en bok: ”Mer från mindre”, vars svenska upplaga kom ut i handeln tidigare i år.

– Jag tänkte direkt att det Ausubel skrev var fel. Det är ju inte så tillväxt fungerar! Jag har haft en modell i min hjärna som säger: Befolkningen ökar, ekonomin växer, alla behov och begär ökar, och för att tillfredsställa dem måste vi ju ta mer av jorden och haven. Stämmer det verkligen att vi i avancerade ekonomier har listat ut hur vi ska öka välståndet utan att tära på mer och mer resurser?

Ja, är svaret är enligt Andrew McAfee. Under de senaste 50 åren har USA:s ekonomi ”dematerialiserats”. Tillväxten har fortsatt medan den inhemska energiförbrukningen har planat ut och koldioxidutsläppen börjat minska.

Aluminiumburken är ett av hans exempel på hur ekonomin rent generellt har blivit resurssnålare. Bryggerijätten Coors var först att sälja öl på burkar, som för drygt 50 år sedan vägde 85 gram styck.

Efter många år av teknisk finslipning väger en tom ölburk nu en bråkdel. Ungefär 10 gram.

– Folk tänker att vi får mer från mer. Den modellen var helt rätt under större delen av vår historia. Konsumtionen av resurser och energi ökade i takt med ekonomins storlek. Det jag visar i boken är vändpunkten. Vi har lyckats frånkoppla välståndet från vårt avtryck på planeten.

Andrew McAfee är, precis som när han brukar prata om AI och framtidens arbetsmarknad, optimist. Nej, ny teknik räcker visserligen inte för att lösa klimat- och miljöproblemen. Det behövs också ekonomiska drivkrafter, en folklig opinion och faktisk politik för att styra rätt.

Men när allt drar i samma riktning kan utvecklingen ta en oväntad, och hoppfull, riktning.

– En viktig sak som hände för 50 år sedan var att vi började kräva mindre utsläpp och miljöförstörelse. Miljörörelsens stora triumf är att vi har lyckats få bukt med många föroreningar. Ny teknik kommer inte att magiskt lösa miljöproblemen, det krävs att människor kräver förändring och att politiken ställer upp.

I alla marknadsekonomier finns en spänning. Här finns en stark expansiv logik: Företag strävar efter att bli större, erövra nya marknader, göra mer vinst. Människor vill ha högre lön, bättre avkastning på sitt sparande, konsumera mer.

Men – och det här den här poängen McAfee återkommer till – alla i ekonomin vill också spara. Konkurrensen tvingar företag att pressa sina kostnader. De vill inte slösa dyr metall på ölburkar om de inte måste. Människor är snåla och försöker spara. På bränsle till bilen, på onödiga utlägg, på skrymmande saker.

Det är hushållningens dynamik. Andrew McAfee tror att den förstärks av digitaliseringen.

– Digital teknik är ett oerhört effektivt verktyg för att spara material. Olika mjukvaror används för att optimera, spara resurser, trimma olika produkter. Ingenjörer i hela världen letar sätt att spara råmaterial hela tiden. Det gör skillnad!

Den ekonomiska tillväxten, säger han, kommer därför i ökande grad av framsteg som hänger ihop med ”dematerialiseringen”.

– Iphonen är ett utmärkt exempel på hur enkelt det kan vara att bara avskaffa prylar. Jag äger ingen klockradio, ingen fax, ingen videokamera, ingen kamera, inga cd-skivor, ingen diktafon. Det är säkert 20 prylar som jag helt frivilligt har slutat köpa för att jag har en smart telefon som jag är väldigt nöjd med i stället. Om de tekniska framstegen går tillräckligt snabbt behöver det inte ens vara en uppoffring att ge upp vissa saker.

Andrew McAfee stödjer sig på amerikansk myndighetsstatistik som löper långt tillbaka. Kurvorna är oväntade: Förbrukningen av vatten, gödningsmedel, cement, aluminium, koppar och många andra resurser ökar inte längre. Det mesta av råvarukonsumtionen – plast är ett undantag – minskar i USA.

Men det som saknas i siffrorna är den resursförbrukning och de utsläpp som sker utomlands för att tillfredsställa amerikansk konsumtion. Sådant mäts med andra, mer komplicerade metoder.

Det kallas ibland materiella eller ekologiska fotavtryck. De visar en annan bild. Koldioxidutsläppen minskar inte längre i samma tydliga takt, och den övergripande resursförbrukningen minskar knappast alls.

Kritikerna säger att McAfee har missat den viktiga pusselbiten.

– Det man ska veta är att det är väldigt mycket uppskattningar och osäkra modelleringar bakom beräkningar av fotavtrycken. Mycket av resultaten beror också på aktiviteter i Kina. Jag håller inte med om att de här fotavtrycken är viktigast av allt. Vi har tillförlitlig statistik som visar en sak, och osäkra modeller som visar en annan, säger han.

En kort tystnad uppstår när Andrew McAfee lutar sig mot webbkameran.

– Min poäng är inte att allt är jättebra. De globala klimatutsläppen går åt fel håll. Vår historia visar också att vi människor är kapabla att utrota arter och ödelägga miljön. Min poäng är att vi vet vad vi behöver göra. Och det inbegriper inte att bli fattigare.

– För 50 år sedan var det många som förespråkade befolkningskontroll. Den extrema versionen var att göra det med tvång, som Kinas ettbarnspolitik. Det var en moralisk katastrof. Mitt perspektiv säger mig att smart tillväxt är en bättre lösning. Det är också mer förenligt med människans natur. Folk är i allmänhet inte särskilt villiga att ge upp välstånd.

Läs mer:

Kate Raworth: Vi måste sluta förvänta oss att ständigt få mer

John Hassler: Klimatfrågan går att lösa med en prislapp

Julia Steinberger: Vi behöver troligtvis krympa våra ekonomier

Ämnen i artikeln

Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt