Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Striden om stärkt eurosamarbete inledd

ANALYS. Varken Frankrike eller Tyskland står helt bakom EU-kommissionens nya euroförslag, men alla är överens om att valutaunionen ska stärkas. Sverige påverkas också när euroländerna svetsas samman.

Det var upprörda känslor i presslokalen i Bryssel när EU-kommissionen på onsdagen lade fram ett helt batteri förslag som syftar till att ”fullborda den ekonomiska och monetära unionen”.

Varför har vi inte fått någon som helst information i förväg, så att vi kan ställa verkliga frågor? undrade franska tidningen Libérations Jean Quatremer och fick applåder av många kollegor i salen.  

Upprördheten är ett tecken på att kommissionens nya förslag har stor betydelse för Frankrike och andra euroländer.  Eurokrisen är inte akut, men valutasamarbetet fungerar inte tillräckligt bra. 

Under hela hösten har därför EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker förhandlat med euroländerna bakom lyckta dörrar. Han har försökt sy ihop en euroreform som kan accepteras av både Frankrike och Tyskland, men det är svårt att tro att Paris och Berlin är helt nöjda med resultatet.

Frankrikes president Emmanuel Macron vill till exempel ha ett betydligt mer sammansvetsat euroområde än vad kommissionen förslår. 

Macron anser att euroländerna ska ha en särskild parlamentarisk församling, en egen finansminister och en ordentligt tilltagen budget som ska kunna användas för insatser i krisande euroländer. 

EU-kommissionen vill undvika att dela upp EU. Den nya finansminister som kommissionen föreslår ska inte ha en särskild eurohatt och den förstärkta budgeten ska vara hela EU:s.  

Tyskland har istället oroats över att tyska skattebetalare ska tvingas betala för misslyckad ekonomisk politik i andra euroländer. Därför kommer Berlin säkert ställa många frågor om vad den nya stabiliseringsfunktionen, som kommissionen föreslår, egentligen innebär.  

EU-länder utanför euron påverkas också av kommissionens nya förslag. Sverige undrar antagligen vem som ska betala för insatser i länder som drabbats av ”asymmetriska chocker”. Om det innebär att Sverige ska stå för bidrag till krisande euroländer blir det säkert ett mycket bestämt nej från Stockholm.    

 

Fakta:Så ska EU:s valutaunion stärkas

EU-kommissionen föreslår fyra nya lagar för att stärka styrningen av euron. 

 

EMF, European monetary fund, en valutafond för EU, ska inrättas. EMF ersätter räddningsmekanismen, kallad ESM, som skapades 2012 i samband med krisen i Grekland och andra euroländer. EMF ska även bli reservfond (backstop) i bankunionen för krisande europeiska banker. 

 

EU:s detaljregler för budgetbalans i medlemsländerna, den så kallade finanspakten som i dag är ett mellanstatligt avtal, ska bli bindande EU-lag. 

 

EU-kommissionen ska ha en "ekonomi- och finansminister", en kommissionär som också ska ha ansvar för eurosamarbetet.   

 

EU:s budget ska förstärkas med en så kallad "stabiliseringsfunktion" som ska användas för insatser i euroländer som drabbas av asymmetriska chocker. Hur mycket pengar det handlar om är oklart.

 

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.