Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-23 07:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/anonym-ansiktsigenkanning-pa-gang-testas-snart-i-butiker-i-stockholm/

Ekonomi

Anonym ansiktsigenkänning på gång – testas snart i butiker i Stockholm

Foto: Christian Örnberg/TT

Flera svenska butiker vill testa ansiktsigenkänning för att kunna analysera sina kunders beteende och komma i kapp e-handeln.

Ur ett integritetsperspektiv är tekniken kontroversiell. Samtidigt pilottestas snart teknik som ska göra att datan inte går att spåra tillbaka till en person.

Att förstå hur kunderna beter sig har länge varit ett problem för fysiska butiker. Jonas Arnberg, vd för HUI Research, menar att butikerna måste blir mer analytiska för att komma i fatt e-handeln.

– E-handeln väldigt mycket bättre på att i realtid hålla koll på vilka varor som går bra. Det är något vanliga butiker måste bli bättre på eftersom det ger bättre lönsamhet, färre reor och ökad kundnöjdhet.

Mot den bakgrunden har flera svenska företag öppnat för att använda sig av ansiktsigenkänning för att samla in kunddata. 

Tidigare i somras inledde Datainspektionen tillsyn mot företaget Nordic Tech House, som vill använda sig av tekniken för att hålla koll på kön, ålder, humör och återbesökbesöksfrekvens bland butiksbesökare. Myndigheten ville utreda hur tekniken förhåller sig till dataskyddsförordningen GDPR för att klargöra vilka regler som gäller.

– Utgångspunkten är att man som privat aktör måste ha samtycke om man vill använda sig av ansiktsigenkänning, säger Nils Henckel, jurist på Datainspektionen.

Sundsvallsföretaget Indivd har i flera år arbetat med att ta fram teknik för ansiktsigenkänning som genom anonymisering inte strider mot GDPR. Flera kedjor kommer snart att testa tekniken, som ska göra att butiker inte behöver besökarens godkännande.

– Vi började fundera på hur man kan förstå kunden bättre och landade i att kameratekniken är den mest effektiva metoden, men att den har stora integritetsproblem. Så vi började fördjupa oss i det, säger medgrundaren Fredrik Hammargården.

Fredrik Hammargården, en av Indivds grundare. Foto: Privat

Vanlig igenkänningsteknik sparar biometrisk data från ansiktet, något som är i regel är förbjudet utan samtycke. Utvalda ansiktsdrag jämförs sedan med andra bilder som samlats i en databas för att hitta en matchning. Indivds teknik sparar inte biometrisk data enligt företaget själva. Bedömningen delas av den advokatbyrå som granskat systemet.

I stället anonymiseras bildmaterialet från övervakningskameran mellan en och två millisekunder efter att det når butikens server och sparas sedan krypterat i molnet. När datan är anonymiserad är den omöjligt att spåra tillbaka till fysisk person, säger Fredrik Hammargården. 

– Processen fungerar bara åt ett håll. Det finns inget sätt att först gå från bild till data och därefter från data till bild. Bildmaterialet från kameran förstörs på millisekunder.

En stor del av arbetet har handlat om att säkerhetsställa att tekniken uppfyller de krav dataskyddsförordningen GDPR ställer. Att processen har tagit sin tid är inte bara av ondo, menar Fredrik Hammargården.

– Man vill ju så klart framåt hela tiden, men samtidigt måste det få ta tid eftersom det är ett så känsligt område. Debatten om ansiktsigenkänning som förs just nu är enormt viktig.

Tanken var att starta pilottest med fem butikskedjor i centrala Stockholm under september. Nu skjuts starten upp, men Fredrik Hammargården tror att projekten kommer i gång inom de närmaste månaderna.

– Det är lite detaljer som vi behöver gå i genom, många aktörer är inblandade. Det handlar också om att föra en dialog med datainspektionen innan vi kör i gång, säger Fredrik Hammargården.

Datainspektionens Nils Henckel har inte hunnit titta på företagets teknik och kan därför inte uttala sig om den. Däremot ser han gärna att företag som planerar att använda sig av teknik som rör ansiktsigenkänning i större skala inkommer med ett förhandssamråd till myndigheten innan den tas i bruk.

– Då har vi en skyldighet att sätta oss ner och titta på tekniken och ge vår syn på om det verkar strida mot lagen. Förhandssamrådet handlar mer om att få goda råd, säger han.

Teknik som används trots att den bryter mot dataskyddsförordningen riskerar sanktionsavgifter från myndigheten. Tidigare i år fick Skellefteå kommun betala 200.000 kronor för att ha använt ansiktsigenkänning på en skola för att ta elevnärvaro. 

– Man ska veta att rättigheterna som individen har är ganska långtgående. När man pratar om ansiktsigenkänning är det en omfattande personuppgiftsbehandling. Därför är det viktigt att säkerhetsställa att man gör rätt innan man börjar använda tekniken, säger Nils Henckel.