Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

AP-fonderna placerar miljarder i kärnvapenbolag

En militärparad i New Delhi.
En militärparad i New Delhi. Foto: Saurabh Das/AP

De statliga AP-fonderna plöjer ner mångmiljardbelopp i företag kopplade till kärnvapen. Två AP-fonder har dessutom investerat i indiska Tata Power. Det kan stå i strid med icke-spridningsavtalet som Sverige, men inte kärnvapenlandet Indien, har skrivit under. AP-fondens etikråd har inlett en granskning av investeringarna.

”Kärnvapen är det enskilt största hotet mot mänskligheten och vapnets fortsatta existens måste ses som ett internationellt misslyckande", skrev utrikesminister Margot Wallström i en debattartikel i Svenska Dagbladet förra året.

Ändå investerar de statliga AP-fonderna mångmiljardbelopp i bolag kopplade till tillverkning och spridning av kärnvapen. Totalt 6,2 miljarder av svenskarnas pensionspengar är placerade i den typen av bolag, enligt de senaste offentliga uppgifterna.

– Det är förfärligt att våra pensionspengar investeras i massförstörelsevapen, säger Clara Levin, projektledare hos Svenska läkare mot kärnvapen.

AP-fondernas strategi går på tvärs med storbanker som Handelsbanken, Nordea, Swedbank Robur och SEB. Dessa har svartlistat flera av de bolag som AP-fonderna har investerat i. Även hos Sjunde AP-fonden är många av bolagen svartlistade.

Enligt John Howchin, generalsekreterare för AP-fondernas etikråd, utgår AP-fonderna från vilka konventioner som Sverige har undertecknat när de placerar sina pensionspengar.

Vad gäller kärnvapen har Sverige tillsammans med 191 andra länder skrivit under ett icke-spridningsavtal. Bland undertecknarna finns kärnvapenländer som Frankrike, USA, Kina, Ryssland och Storbritannien. Stater som fortfarande står utanför avtalet är bland andra Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea. Samtliga fyra är kärnvapenmakter.

Utifrån dessa kriterier godkänner AP-fonderna placeringar i bolag kopplade till kärnvapen som rör länder som har skrivit under avtalet. Men Första och Andra AP-fonden har även placerat pengar i indiska Tata Power som utvecklar huvudkomponenter för avfyrningssystem som används i Indiens kärvapenarsenal. 

– Det är uppseendeväckande att första och andra AP-fonden inte ens följer sina egna riktlinjer, säger Clara Levin.

Etikrådet inledde i höstas en granskning av investeringarna i Tata Power, enligt John Howchin. Men den är inte klar ännu.

– Finner vi bevis för att dessa investeringar är kopplade till kränkningar i icke-spridningsavtalet kommer vi att rekommendera en exkludering av det bolaget, säger John Howchin och berättar att även några andra bolag är satta under granskning. 

Utifrån sett ser det klockrent ut, Indien har ju inte skrivit under icke-spridningsavtalet?

– Ja, men vi är inte klara ännu. Vi har vår granskning där vi samlar information om bolag för att säkerställa allting. Sedan skriver vi en rapport kring det här. 

Enligt John Howchin är det inte helt enkelt att få fram information.

– Det är många gånger frågor som bolaget inte vill diskutera. Många av de här programmen är ju hemliga och vissa saker vill en del bolag inte prata om. Men vi försöker få fram så mycket information vi kan. 

Clara Levin ser AP-fondernas investeringar i kärnvapen som ett sätt att legitimera kärnvapen.

– AP-fonderna stöder moderniseringsprogrammen i kärnvapenstaterna. Samtidigt har  regeringen under lång tid varit väldigt aktiv och kritisk mot staternas moderniseringsprogram och kallat det för ett enormt resursslöseri.

Hon konstaterar att Sverige i FN har föreslagit att att modernisering bör stå med i avtalet om FN:s konvention om förbud mot kärnvapen. Det lyckades inte.

– Men att AP-fonderna är med och stöder moderniseringen motarbetar regeringens arbete, säger Clara Levin.

Är det lämpligt att svenska pensionspengar går till utveckling av massförstörelsevapen?

– Nu är det generellt bolag i den globala försvarsindustrin eller flygplanstillverkare med viss del av verksamheten kopplad till det här. De håller ju på med andra saker också, säger John Howchin och upprepar att Etikrådets utgångspunkt är de konventioner Sverige har undertecknat. 

Fakta.Icke-spridningsfördraget

Icke-spridningsfördraget (engelska Non-Proliferation Treaty, NPT), är ett internationellt avtal från 1968.

Det syftar till att hindra spridningen av kärnvapen, kärnvapenteknologi samt klyvbart material och produktionsanläggningar för detta.

2017 hade 191 stater anslutit sig till NPT, som därmed är det multilaterala nedrustningsavtal som fått störst anslutning. 

Stater som fortfarande står utanför avtalet är bland andra Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea, samtliga fyra kärnvapenstater.

Källa: Nationalencyklopedin

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.