Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-25 23:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/atervandare-i-sorsele-i-dag-finns-det-ett-storre-sjalvfortroende/

Ekonomi

Återvändare i Sorsele: I dag finns det ett större självförtroende

I Sorsele försöker man bryta trenden i befolkningsutvecklingen, hoppet ställs till hemvändarna. Foto: Fredrik Funck

Sorsele. När Sveriges näst minsta kommun försöker bryta trenden i befolkningsutvecklingen ställs hoppet till de som en gång föddes och växte upp i bygden. Hemvändare kallas de. De lämnade Sorsele och vet hur det är att bo på orten. Långt senare kände de ett styng i hjärtat av hemlängtan och flyttade tillbaka.

Rätta artikel

Störst är chansen att stöta ihop med hemvändare på gymmet. Det är den givna mötesplatsen i samhället och Malin Flodin hänger här mest varje kväll.

– Tryggheten, naturen, skoteråkningen, fisket och att jag känner alla här, säger hon om vad hon saknade under sejouren i Umeå som bara blev fem månader lång.

 Hon ger ett konkret exempel:

– Om det är 35 grader kallt och du går vid sidan av vägen i Sorsele så stannar alltid någon och frågar om man vill ha skjuts.

Johannes Lidström som står bredvid med ett par hantlar håller med. Han var 16 när han försvann från Sorsele för att studera på gymnasium. Ville testa sina vingar. Tolv år senare var han tillbaka.  

– Man blir sedd här, säger han. Och vadå utbud i affärerna? Man behöver aldrig köa, och i järnhandeln kan man köpa allt utom livsmedel. Det som inte går att köpa där beställer jag på internet. Inte behöver jag åka någon annanstans för att handla.

Gymmet i Sorsele är den givna mötesplatsen i samhället. Malin Flodin, Svante Mattsson, Johannes Lidström är alla hemvändare. Foto: Fredrik Funck

Svante Mattsson är en tredje hemvändare på gymmet. Han bodde i Umeå i 3,5 år där han utbildade sig till sjuksköterska.

– På 80-talet trycktes alla ned i Sorsele. Det sades att man måste flytta härifrån för att klara sig i framtiden. I dag finns det ett större självförtroende. Vi säger: kan storstaden, så kan vi. Jag brukar säga till unga att de är sin egen lyckas smed. De kan skapa sig en framtid här om de vill, säger Svante Mattsson.

Optimism saknas inte. Hoppet lever. I ljusa stunder som på gymmet tycks ingenting omöjligt. 

Invandrare och ensamkommande asylsökande är en annan grupp som Sorsele hoppas ska stanna på orten.

Yasin Heydari, en 22-årig hazar med rötterna i Afghanistan, har redan gjort sitt val.

Det var hans äldre bror som först kom till Västerbottens inland 2011. Resten av familjen följde efter 2015. 

Yasin Heydari kom till Sorsele 2015. Han har en praktikplats på orten och vill inte flytta. Foto: Fredrik Funck

– Varför ska jag bo i skogen? undrade jag först. Det fanns inga människor här och inga höghus, men efter några månader började vi fiska och gå i skogen, säger Yasin Heydari.

– Och nu vill jag inte flytta någonstans, utan bli i Sorsele i hela mitt liv. Jajamän, jag vill stanna här, säger han på god svenska efter fyra års studier och färgad av den lokala dialekten.

Han har jobbat på äldreboendet i Sorsele och för närvarande har han en praktikplats på ett företag som tillverkar trägolv och paneler. Han stortrivs.

Men hans mor och far vill att familjen flyttar vidare till Lycksele. 

– Då säger jag till dem att jag är 22 år och att här i Sverige bestämmer jag över mig själv. Jag tänker stanna i Sorsele, säger Yasin Heydari.

Läs mer: Snabba lösningar krävs för att rädda kommuner i landsbyggd

Läs mer: Vad händer med Sorsele när bygden avfolkas?

Läs mer: Skattekris slår hårt mot välfärd i glesbygden