Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-26 11:26

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/aven-moderaterna-oppna-for-lanefinansiering-av-nya-stambanor/

Ekonomi

Även Moderaterna öppna för lånefinansiering av nya stambanor

Franska höghastighetståg på linjen Grande Vitesse Rhin-Rhone. Snart behöver den svenska regeringen fatta beslut om den svenska variantens vara.
Franska höghastighetståg på linjen Grande Vitesse Rhin-Rhone. Snart behöver den svenska regeringen fatta beslut om den svenska variantens vara. Foto: Eric Laurent/Systra

Flera tunga remissinstanser rekommenderar regeringen och finansminister Magdalena Andersson (S) att finansiera höghastighetsjärnvägen genom lån.

LO anser att regeringen kan hämta stöd från hanteringen vid flyktingkrisen för att gå utanför finanspolitiska regelverket.

Även Moderaterna, som fortsatt säger nej till höghastighetståg, bedömer att upplåning blir nödvändigt – oavsett nya stambanor eller inte.

Januaripartierna går nu in i avgörande samtal om hur många hundra miljarder som ska läggas in i den infrastrukturbudget som ska läggas på riksdagens bord 8 april.

Trycket är hårt att då också lämna klara besked om hur nya stambanor för höghastighetståg – tidigare kostnadsberäknade till 230 miljarder – ska finansieras.

Men även om Januaripartierna och Vänsterpartiet blir överens saknas det stöd från Moderaterna som infrastrukturminister Tomas Eneroth efterlyst under flera år.

Maria Stockhaus är trafikpolitisk talesperson för Moderaterna.
Maria Stockhaus är trafikpolitisk talesperson för Moderaterna. Foto: Pressbild

Moderaternas trafikpolitiska talesperson Maria Stockhaus sa i DN i går att hon har tagit del av byggbolaget Skanskas idé hur man kan bygga snabbare och billigare genom att lägga rälsen på betongbroar i luften. Samtidigt har även Trafikverket granskat pelarmetoden och kommer med en egen analys inom några veckor.

På DN:s fråga om denna nya byggmetod skulle kunna få Moderaterna att ompröva sitt nej till höghastighetsbanor, säger Maria Stockhaus:

– Det blir en väl mycket hypotetisk fråga som jag inte kan svara på. Men alla vi politiker ska generellt akta oss för att låsa fast oss i prestige om nya fakta tillkommer.

Men oavsett om Moderaterna kan tänka sig att komma till förhandlingsbordet igen, bedömer partiet att staten måste vara beredd att finansiera nya stambanor genom upplåning utanför statsbudgeten. Partiet har sedan 2017 stämmobeslut om att öppna för just ”nya stambanor”. Ordet ”höghastighet” användes medvetet inte.

– Vi har redan i dag en nationell plan som inte är finansierad och nya projekt har tillkommit, säger Stockhaus, som representerar M i trafikutskottet.

Hon konstaterar att Moderaterna även har stämmobeslut om att ”titta på möjligheter till alternativ finansiering”.

– Vi har ett finansiellt ramverk för att skydda framtida generationer från lättsinne i dag, så det är inte helt enkelt att hitta bra lösningar. Men vi måste vara öppna för det ändå. Ta Öresundsbron, det är ett bra exempel på brukarfinansiering.

Så Moderaterna är för att staten lånar till ny infrastruktur även utan höghastighetsjärnvägen?

– Ja, det är vi. För att få fart på det som behöver byggas. Men vi vill även organisera det på ett annat sätt än via Trafikverket och den nationella planen. Se på Öresundsbron som lades i eget bolag, blev klar i tid och på budget.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) har tidigare sagt att målet är att nya stambanor för höghastighetståg ska kunna vara klara för resande någon gång år 2040-2045.
Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) har tidigare sagt att målet är att nya stambanor för höghastighetståg ska kunna vara klara för resande någon gång år 2040-2045. Foto: Jonas Ekströmer/TT

I dag är alla partier som står bakom satsningen överens om att en separat upplåning krävs om banorna ska kunna stå klara någonstans år 2040–2045, det nu officiellt gällande målet.

Nu visar det sig att stödet är brett även bland myndigheter och intresseorganisationer. Även flera som är tveksamma till värdet av nya stambanor anser att riksdagen bör låna för att inte sätta strypsnara på underhållet och projekt som Norrbotniabanan, dubbelspår Gävle-Sundsvall och snabbtåg Oslo-Stockholm.

Det visar den genomgång av den stora mängd remissvar som regeringen härom veckan fick in när man efterfrågade vad som ska prioriteras de närmste tolv till femton åren.

Carl Bergkvist är näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare.
Carl Bergkvist är näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare. Foto: Stockholms Handelskammare.

Noterbart är att Stockholms Handelskammare, som tidigare skarpt avvisat höghastighetsprojektet, nu talar om behov av ”ett omtag på hela frågan” med öppenhet för en ny ”teknisk lösning”.

Stockholms handelskammares näringspolitiske expert Carl Bergkvist säger till DN:

– Vi står inte bakom Sverigeförhandlingens förslag om höghastighetståg, där är det ingen ändring. Men genomförs nuvarande förslag är risken stor för att andra viktiga satsningar försvinner för att pengar saknas. Vi kan inte acceptera att stambanorna äter upp utrymmet för viktiga investeringar.

Bland remissernas tillskyndare av att nya stambanor finansieras utanför nationell plan märks LO, Näringslivets Transportråd, Sveriges kommuner och regioner (SKR), Region Stockholm, Green Cargo, LRF, Företagarna och Mälardalsrådet.

LO-ordföranden Susanna Gideonsson. Hennes organisation vill se upplåning för att bygga nya stambanor.
LO-ordföranden Susanna Gideonsson. Hennes organisation vill se upplåning för att bygga nya stambanor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

LO skickar även med ett förslag på hur upplåningen ska kunna ske utan att regeringen bryter mot det finanspolitiska ramverket: Genom att ”regeringen i sin uppföljning av målet för det strukturella finansiella sparandet justerar utfallet med kostnaderna för höghastighetsbanorna”.

LO pekar på att det skett förr: ”Detta kan jämföras med hur man tillfälligt justerade det finansiella sparandet för de extraordinära kostnaderna vid migrationskrisen 2015-2017”.

Svenskt Näringsliv anser det ”uteslutet” att banor för höghastighetståg betalas i nationella planen och om de byggs måste de finansieras ”utanför plan”, och den vägen vill även Region Stockholm gå: ”Förslaget om att nya stambanor läggs utanför nationell plan ser Region Stockholm som positivt”, skriver de.

Organisationen Teknikföretagen för ett liknande resonemang och skriver att de stödjer Trafikverkets syn att det blir ”effektivare framdrift” av underhållet ”när nya stambanor finansieras utanför nationell plan”.

Johan Trouvé är vd för Västsvenska handelskammaren.
Johan Trouvé är vd för Västsvenska handelskammaren. Foto: Västsvenska Handelskammaren

Bland länsstyrelser, kommuner och regioner i östra, Syd- och västsverige är stödet för att marschera snabbt fram via upplåning sedan länge uttalat.

– I öst, syd och väst talar handelskamrarna med en samlad röst. Bland remisserna tycker jag att Swedavias stöd för ny stambana som ansluter till både Arlanda och Landvetter och att de understryker att stationerna läggs centralt och inte på en extern åker, är särskilt intressant, säger Johan Trouvé, vd för Västsvenska handelskammaren.

Alla är dock inte för upplåning. Myndigheten Trafikanalys hör till dem som hellre vill att pengarna läggs på underhåll och Konjunkturinstitutet anser att ”byggande av nya stambanor behöver (...) motiveras av andra skäl än de som ryms inom de mål och restriktioner som ställts upp för Trafikverkets verksamhet.”

Dåvarande statsministern Göran Persson (S) på besök i Luleå 13 juni 2006. Hans regering utlovade att byggstart för Norrbotniabanan skulle ske senast 2010. Men Persson förlorade tre månader senare.
Dåvarande statsministern Göran Persson (S) på besök i Luleå 13 juni 2006. Hans regering utlovade att byggstart för Norrbotniabanan skulle ske senast 2010. Men Persson förlorade tre månader senare. Foto: Alf Lindbergh

En av de politiker i riksdagens trafikutskott som nu har att förhandla infrastrukturbudgeten är Socialdemokraternas Johan Büser. Han har reservationer för tanken driva igenom upplåning utan att ha Moderaterna med på tåget.

– När det handlar om en så pass stor investering skulle det egentligen kräva ett brett politiskt stöd som klarar ett regeringsskifte, säger han.

Riksdagsledamoten på Göteborgsbänken påminner om vad som tidigare hände med Norrbotniabanan.

– Det bygget startades av Göran Persson men avbröts av Reinfeldts regering, och nu har det tagits upp på nytt. Det vore olyckligt om vi hamnar här igen, med det vi kallar nya stambanor.

Ämnen i artikeln

Göteborg
Trafikverket
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt