Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-20 22:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/avgiften-av-mindre-betydelse-for-var-tredje-pensionssparare/

Ekonomi

Avgiften av mindre betydelse för var tredje pensionssparare

Avgiften för fonder har betydelse för fonder. Foto: Henrik Isaksson/IBL

Nästan var tredje sparare tycker att avgiften har ganska eller mycket liten betydelse när de väljer fonder. 

– Förvånande, anser pensionsexperten Tomas Carlsson på pensionsvalcentralen Collectum, som tagit fram uppgiften.

Dan Lucas
Rätta artikel

När Collectum lät opinionsinstitutet Sifo ställa frågan till 1.000 personer visade det sig att 45 procent tyckte att avgiften hade ganska stor betydelse och 17 procent mycket stor betydelse för deras val av pensionsfond.

Men hela 24 procent tyckte att avgiften hade ganska liten betydelse och 7 procent att den hade mycket liten betydelse för valet av fondförvaltare.

Och det är förvånande anser Tomas Carlsson – eftersom avgiften kan ha avgörande betydelse för den framtida pensionen. Dessutom har pensionsexperter och media i åratal påpekat avgiftens betydelse.

– När en sparare sitter hos rådgivaren eller säljaren, så pratar de historisk avkastning och inte avgiften annat än möjligen på slutet. Avgiften kommer aldrig i fokus, är hans förklaring till att nästan var tredje inte lägger vikt vid avgiften.

Tomas Carlsson varnar också för att falla för pratet om en fonds historiska avkastning. Den kan visst vara på en imponerande nivå – men det betyder inte att den kommer att fortsätta att vara det.

Och Carlssons råd är tydligt: spararna ska fokusera på avgiften när de väljer fonder.

– Det är det enda som du kan ha kännedom om. Avkastningen kan du bara hoppas på, säger han.

Därmed inte sagt att det är fel att titta på historisk avkastning och vara beredd att betala mer för att få det. Då är det ett medvetet val som spararen gör.

Det gäller också att se vilka avgifter en fond har och hur de tas ut. Avgiften sätts i procent av kapitalet eller av premien. Och det gör det svårt för många att förstå effekten av en liten procentsats under en lång följd av år.

– Vi är dåliga på att räkna i procent i Sverige – och att förstå ränta-på-ränta-effekten, säger Carlsson.

Han tar som exempel skillnaden mellan en procent i premieavgift och 0,65 procent i avgift på kapitalet. Det första låter som det är dyrare, men när kapitalet växer är det i stället det senare som blir dyrare.

Läs även: Ekonomens råd för att leva gott som pensionär