Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Avgörande beslut i eurokrisen

Det börjar dra ihop sig till en ny runda avgörande beslut i eurokrisen. Grekland är i akut behov av nya nödlån. Och Spanien antas inom kort ansöka om hjälp för att få ned sina lånekostnader.

Det senaste budet från Madrid är att en ansökan om ett stödprogram från eurozonens stödfond ESM inte är nära förestående. En del analytiker, som Anders Möller Lumholtz på Danske Bank, tolkar detta som att beslutet dröjer åtminstone till senare i oktober.

– Men det närmar sig, säger han.

Andra bedömare tror att ESM redan på sitt första styrelsemöte, på måndag, har en spansk ansökan på skrivbordet.

Det spanska stödprogrammet väntas, oavsett när ansökan kommer, få en mer förebyggande karaktär än tidigare stödprogram till euroländer i kris, där nödlån givits i utbyte mot reformer och åtstramningar dikterade av ECB, andra euroländer och IMF. I Spaniens fall väntas redan planerade spanska reformer räcka för att få stödköp av statspapper, eventuellt kryddade med lånegarantier från ESM.

Frågan väntades vara i fokus vid ett möte mellan Spaniens premiärminister Mariano Rajoy, Frankrikes president Francois Hollande och Italiens premiärminister Mario Monti i Malta på fredagskvällen.

Premiärminister Antonis Samaras, som på tisdag tar emot Tysklands förbundskansler Angela Merkel i Aten, har varnat för att statskassan tar slut i november.

Hans koalitionsregering, som bygger på en ohelig allians över blockgränserna, tillträdde efter två politiskt omstörtande nyval i maj och juni. Den har ännu inte kunnat göra upp med EU och IMF om vad som krävs för att det ska bli aktuellt med nya nödlån.

Samaras har begärt en förlängning av landets stödprogram och i en intervju med den tyska tidningen Handelsblatt efterlyser han eftergifter från ECB och en extra omgång bankstöd från ESM.

Långivarna har krävt nedskärningar på 13,5 miljarder euro på två år i statsbudgeten i Grekland, ett land vars ekonomi har krympt med över 20 procent sedan krisen började och nu är på väg mot sjätte året av recession.

Merkels besök i Aten, som när det aviserades på fredagen följdes av omedelbara strejkvarsel och hot om jätteprotester, är förbundskanslerns första officiella besök i landet sedan 2007.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.