Inställda tåg, uteblivna mediciner och kanske också dyrare el är några synbara effekter av de senaste årens avregleringar. Prislappen hamnar på flera miljarder kronor, säger Riksrevisionens chef Claes Norgren. Framför allt är det regeringens tillsyn som brustit.
Riksrevisionen har under de senaste två åren i snabb följd lagt fram en serie rapporter där statens roll på marknaden granskats. Det gäller avregleringen av bland annat järnväg, apotek och elmarknaden.
Även telekom- och spelmarknaden har synats med samma dystra utfall. Det handlar om omfattande förändringar där allmänhetens tålamod utsatts för stora prövningar.
Ett grundtema i Riksrevisionens slutsatser är att regeringen missat att ställa de självklara frågorna eller göra nödvändiga riskanalyser när tidigare monopol utsattes för konkurrens. Det visar en sammanställning DN gjort.
– Det finns ett antal systematiska lärdomar att dra utifrån våra granskningar av effekterna av de statliga omregleringarna, säger Claes Norgren.
Och vem är det som har att lära sig?
– Framför allt är det inom regeringen det bör ske en ackumulering av kunskap. Det har funnits problemställningar som den borde ha tagit tag i snabbare, konstaterar riksrevisorn.
I rapport efter rapport återkommer kritiken. Det har brustit i tillsyn, saknats riskanalyser eller så har styrningen varit för passiv.
– Det har varit ett väldigt dyrt lärande. Totalt handlar det om flera miljarder, konstaterar Claes Norgren.
Mer än så vill eller vågar han inte precisera prislappen på de gångna årens avregleringsäventyr.
En siffra är han dock säker på:
– Enbart i fallet järnvägen där företaget Jernhusen som har konkurrensfördelar i förhållande till nya aktörer på en marknad med inträdeshinder handlar det om kostnader på fem miljarder kronor när tåg fraktats tomma fram och tillbaka.
Riksrevisionen konstaterar också att det tagits ut alltför för låga ban- och förseningsavgifter.
– Följden har blivit att resenärerna kanske har haft en kortsiktig fördel genom lägre biljettpriser, men det har senare kommit att kosta dem i form av förseningar då det brustit i underhåll av spåren, konstaterar Claes Norgren.
Men allmänheten har också drabbats på andra områden, till exempel när apotekskunder har fått vända när deras mediciner inte har funnits i lager.
I rapporten om elmarknaden konstaterar revisorerna att det inte går att utesluta att det kan ha funnits ”utrymme för lägre tariffer”.
Innebär det att det finns en risk att konsumenterna kan ha fått betala mer än nödvändigt?
– Visst är det så. Det blir en osäkerhet återigen när det brister i styrning och tillsyn av det statliga genomförandet, säger Claes Norgren.
Han anser att staten/regeringen vid flera av avregleringar agerat ”stuprörsmässigt”. Den och andra aktörer och instanser har tittat ner på sin lilla del men där ingen har tagit ansvar för att sätta ihop alltsammans till en helhet.
– Ytterst är det regeringen som har ett ansvar för att systemet fungerar.
– Men så finns det myndigheter som faktiskt har ett mandat att utöva tillsynen, men som kanske gör en alltför snäv bedömning av det mandatet. Och det går ju faktiskt att på eget initiativ att gå till regeringen och säga hallå, vi har ett för snävt mandat.
Är du förvånad över vad ni har hittat i era granskningar?
– Ja och nej, eller man kan säga så här, det har varit en oväntad hög grad av igenkännande.
Följ @DNEkonomi på Twitter!