Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Avtal som ger sänkt pension omförhandlas

Other: Fredrik Sandberg/TT

Fackförbundet Kommunal vill ändra avtalet som sänker pensionen för 150 000 pensionärer. Men arbetsgivarna i Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, lovar inga förändringar.

I veckan fick ungefär 150 000 äldre pensionärer, som arbetat i kommuner och landsting, sin första pension för 2018. Tvärt emot vad många trodde blev det inte mycket mer pengar på kontot. I vissa fall var skillnaden försumbar och en del har till och med fått mindre pengar efter skatt.

Läs mer: ”Känslan är att vi inte är vatten värda” 

Pensionärernas förväntningar på en inkomstförstärkning beror till stor del på att skatten sänktes vid årsskiftet för pensionsinkomster upp till 35 000 kronor i månaden.

Att pensionerna minskas beror på konstruktionen av det pensionsavtal som förhandlats fram mellan fackförbunden och arbetsgivaren SKL. KPA betalar ut och administrerar pensionerna men bestämmer inte reglerna.

Många av de berörda har arbetat inom fackförbundet Kommunals avtalsområde. Kommunal håller på att analysera exakt vad som ligger bakom att pensionerna sänkts så mycket i år och hur man kan förhindra att det sker i framtiden.

– Vi ska också utreda hur av­talet kan ändras så att det inte får andra oväntade och negativa konsekvenser längre fram. När vi är klara kommer vi att göra en förhandlingsframställan till SKL med de förändringar vi kräver, säger ­Anne-Maria Carlsgård, ombudsman på Kommunal.

Eftersom de drabbade är 80 år och äldre är tiden en viktig faktor. Anne-Maria Carlsgård räknar med att analysen ska vara klar senast i februari.

– Vi har redan börjat arbetet och det här är en fråga vi prioriterar, ­säger hon.

Ulf Olsson (s), är kommunalråd i Borås och ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation. Han konstaterar att det ännu inte kommit in någon begäran om omförhandling av pensionsavtalet.

– Om vi får en förhandlingsframställan ska vi titta på den och se hur förslagen slår, säger han.

Pensionärerna skulle helst se att avtalet gjordes om redan i år så de slapp att få pensionen sänkt.

– Jag har svårt att se att det är möjligt. Pensionsavtal är väldigt långsiktiga och måste hålla över tid, säger Ulf Olsson

De pensionärer som får sänkt pension har arbetat inom kommuner och landsting och är födda 1937 eller tidigare. I princip är alla 80 år eller äldre och merparten är kvinnor.

För de här pensionärerna gäller ett äldre pensionsavtal som heter PA-KL. Avtalet har en krånglig konstruktion där tjänstepensionen ­påverkas när den allmänna pensionen från staten förändras.

Pensionsavtalet PA-KL är ett bruttopensionsavtal. Det innebär att pensionärerna är garanterade en viss procent av lönen i total pension. I bruttopensionen ingår både den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen.

När bruttopensionsavtalet togs fram gällde fortfarande det statliga ATP-systemet. Bruttopensionen anpassades efter ATP-systemet och båda pensionerna räknades upp med prisbasbeloppet som höjs i takt med Konsumentprisindex, KPI.

Läs mer: ”Det kan uppfattas som om kommunerna är dåliga arbetsgivare” 

Men när det nya pensions­systemet började gälla, i början av 2000-talet, skedde flera förändringar som fick följder för det gamla bruttopensionsavtalet. Bland annat bytte ATP-pensionen namn till tilläggspension och började räknas upp på ett nytt sätt.

Tilläggspensionen har sedan dess räknats upp med något som kallas följsamhetsindex. I följsamhetsindex ingår förutom pris­ökningarna även löneökningarna.

Den här förändringen gjorde att bruttopensionen inte fungerade som det var tänkt. Samtidigt var de flesta som omfattades av avtalet pensionärer, eller nära att bli det, vilket gjorde att de inte kunde flyttas över till ett annat pensionsavtal.

Därför omförhandlade facken och arbetsgivarna bruttopensionen och slöt ett nytt avtal 2002. Avtalet innebär bland annat att även tjänstepensionen kan räknas upp med följsamhetsindex.

De år följsamhetsindex är högre än prisindex blir höjningen av bruttopensionen större än den hade blivit med det ursprungliga avtalet.

– Så har det varit de flesta år sedan 2003 och då har pensionerna höjts mer än om avtalet inte omförhandlats, säger Thomas Månsson, pensionsexpert på KPA.

Men det finns en baksida och den blir tydlig när prisökningarna är högre än följsamhetsindex. Då tas en del av den ”extra” höjningen tillbaka och pensionerna sänks.

Bruttopensionerna har sänkts vid tre tidigare tillfällen, 2010, 2011 och 2014. Men då har det rört sig om mindre summor än i år. I år kan det handla om flera hundra kronor och ända upp emot en tusenlapp i månaden.

Att årets sänkning blir så stor beror huvudsakligen på att vi haft väldigt låga prisökningar under de senaste åren. Då har bruttopensionerna höjts med följsamhets­index i stället för med prisindex och ­”extrapengarna” har samlats på hög. Därför blir det en större summa än tidigare som tas tillbaka.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.