Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Banken tjänar mer på dig

Bankernas bolånemarginaler har ökat kraftigt. Själva skyller de på ökade upplåningskostnader. Men andra pekar på att bankerna också tjänar mera pengar.

Spänningen stiger inför i morgon när Riksbanken beslutar om sin styrränta. Om det blir räntesänkning eller inte är oklart. Men blir det inte nu är den allmänna uppfattningen att en sänkning kommer i början av nästa år.

Det är ett besked som brukar vara välkommet för landets bolåntagare. Men kopplingen mellan Riksbankens ränta och en bolåneränta bunden i tre månader har blivit allt svagare. Som grafiken ovan visar har marginalen mellan boräntan och reporäntan stigit från 1,08 procentenheter i mars 2008 till 2,59 procentenheter. Samtidigt har skillnaden mellan stiborräntan, den ränta som bankerna använder vid utlåning till varandra, och bolåneräntan ökat från 0,58 procentenheter till 1,86 procentenheter.

Bankerna förklarar det ökade gapet med att deras upplåningskostnader har ökat. Det beror delvis på att priset på risk har blivit högre i takt med att skuldkrisen i euroområdet har eskalerat. Men även de ökade kraven på att bankerna ska finansiera en större del av sin verksamhet med eget kapital, höjda kapitaltäckningskrav, har bidragit till att bankerna tar ut högre ränta på utlåningen.

– Sedan finanskrisen 2008 har bankerna ålagts krav om att ha större likviditet och mindre risk. Det gör att vi måste ha längre inlåning och den har högre ränta. Dessutom måste vi ha mera kapital och det kostar pengar, säger Peter Borsos, kommunikationschef på Swedbank.

Samtidigt medger han att Swedbank faktiskt tjänar mer pengar på bolån också.

Regeringen har flera gånger tryckt på bankerna om att de inte ska ta ut notan för högre kapitaltäckning på kunderna. I stället tycker man att aktieägarna kan ta den smällen. Men enligt Peter Borsos är det en kostnad som kunder, aktie­ägare och de anställda får dela på.

Även SBAB lägger, trots påtryckningar från finansminister Anders Borg, en del av den kostnaden på kunderna.

– Det är möjligt att det skulle kunna lösas med lägre vinster i bankerna. Men vill man ha starka banker måste man tillåta dem att göra vinst, säger Tor Borg, ränteanalytiker vid SBAB.

Jakob Tolleryd, vd på jämförelse­sajten Compricer som har tagit fram bolånestatistiken för DN, håller med om att bankerna har fått ökade upplåningskostnader.

– Men jag tror att det bara är halva sanningen. Jag tror att bankerna dessutom har ökat sina marginaler rejält, säger han.

Han påpekar att bara i år har ­marginalen gentemot stiborräntan ökat från 1,2 procentenheter till 1,86 procentenheter.

– Att det har blivit så mycket dyrare för bankerna att låna pengar tror inte jag. Jag tror att de har passat på att höja sina marginaler under hösten. I viss mån för att skydda sig i kristider och i viss mån för att helt enkelt tjäna pengar, säger han.

En följd av att bankernas marginal till reporäntan ökat är att det numera är mindre krut i räntevapnet. En sänkt ränta är tänkt att stimulera aktiviteten i ekonomin genom ökad utlåning.

– Kopplingen mellan reporäntan och bolåneräntan har minskat avsevärt. Det är något som borde diskuteras i högre utsträckning, säger Jakob Tolleryd.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.