Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-05-27 02:53

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/bankomatuttagen-okar-sa-sakrar-du-kontantberedskapen/

EKONOMI

Bankomatuttagen ökar – så säkrar du kontantberedskapen

Foto: Henrik Isaksson/TT

Mängden kontanter i cirkulation har inte varit så här hög sedan början av 2016. I samband med krigsutbrottet i Ukraina syns en tydlig uppgång. MSB tolkar det som att folk höjer beredskapen hemma.

– Troligen ser man att här har vi någonting som oroar, säger Jonas Milton på enheten för inriktning av beredskapsplanering på MSB.

Risken för ett cyberangrepp riktat mot Sverige ökar ju längre diskussionen om ett Natomedlemskap går, har flera forskare och experter varnat för den senaste tiden. Finansinspektionen har i en rapport till regeringen påtalat att banker och andra finansiella företag i hög grad är sårbara för it-angrepp, och konstaterar att de måste skydda sig bättre.

”Vårt land har en cybersäkerhetsskuld”, skrev inspektionens generaldirektör Erik Thedéen nyligen i en debattartikel i DN, där han pekar ut en rad digitala sårbarheter hos bankerna och andra företag i det finansiella systemet.

Samtidigt är Sverige ett av de länder i världen som kommit längst i att fasa ut kontanterna. Riksbanken konstaterade för tre år sedan att de flesta inte har några kontanter alls hemma, och att majoriteten av hushållen inte klarar av att uppfylla sitt konsumtionsbehov vid en längre störning i kortsystemet.

Men krigsutbrottet i Ukraina kan ha fått svenskarna att tänka om. I Riksbankens statistik över kontanter i cirkulation syns en tydlig uppgång från slutet i februari när Ryssland invaderade Ukraina.

Foto: Martina Holmberg / TT

Inte sedan tidigt 2016 har mängden kontanter i cirkulation överstigit 61 miljarder kronor, men från den 28 februari till den sista mars ökade summan från 57 miljarder till knapp 62 miljarder kronor.

Företaget Bankomat, som är ledande inom kontanthantering i Sverige, kunde i sin statistik se att det under början av mars togs ut mer kontanter än vanligt, och att beloppen var dubbelt så stora som de brukar.

– Trolig anledning är kriget i Ukraina och den ökade krismedvetenheten som kom med det. Sedan dessa dagar gick det ner och efter lite mindre än två veckor var vi tillbaka till nivåer som var mer jämförbara med samma period förra året, säger Jenny Danielsson, kommunikationsansvarig på Bankomat.

Även MSB noterade de ökade kontantuttagen och drar samma slutsats.

– Förmodligen har man sett att här har vi någonting som oroar och så börjar man bläddra i foldern (MSB:s broschyr Om krisen eller kriget kommer, red anm.) och fundera kring vad man kan göra själv, säger Jonas Milton på enheten för inriktning av beredskapsplanering på MSB.

Jonas Milton är programansvarig på enheten för inriktning av beredskapsplanering på MSB.
Jonas Milton är programansvarig på enheten för inriktning av beredskapsplanering på MSB. Foto: Fredrik Karlsson

Myndigheten rekommenderar i sin broschyr att man ska ha kontanter hemma för att vara redo för kris eller krig, men den anger inte någon summa eftersom alla har olika förutsättningar och behov.

– Grunden i det här är också att ha andra saker hemma i viss utsträckning, för att inte behöva gå och köpa saker direkt när det händer någonting. Det är bra om man klarar sig några dagar utan att behöva handla över huvud taget, och efter det kan man använda sig av kontanter för mindre köp, säger Jonas Milton.

– Vi rekommenderar också att man även har mindre valörer hemma så att man inte bara går och tar ut femhundringar, tillägger han.

Man behöver kontanter, men kanske också ett par kort, gärna i två affärsbanker och i bästa fall med kredit. Och tillgång till Swish. Då har man en palett av alternativ att nyttja om något händer.

Stora volymer av små valörer kan vara svårt att få tag på, särskilt om många bunkrar på samma gång. Därför tycker Jonas Milton att man i stället med jämna mellanrum bör handla med kontanter, även i ett normalläge.

– Då underhåller man butikernas förmåga att ta emot kontanter och den logistik som behövs för kontanthantering och du kan även få tillgång till växel i mindre valörer som du kan spara, säger han.

Ett eller ett par extra betal- och kreditkort från olika banker kan också vara en bra säkerhet.

– Man behöver kontanter, men kanske också ett par kort, gärna i två affärsbanker och i bästa fall med kredit. Och tillgång till Swish. Då har man en palett av alternativ att nyttja om något händer, säger Jonas Milton.

Läs även: Ökad risk för cyberattacker mot Sverige vid Natoansökan

Läs även: Forskare ser brister i beredskapen

DN Debatt: ”Bank-id och e-legitimation behöver få statlig tillsyn”

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt