Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Bedrägeribrotten som ökar - och hur de kan bekämpas

Bedrägeribrotten har aldrig varit fler och polisen har gått ut och varnat konsumenter inför julhandeln. Inte minst den som handlar på nätet bör vara försiktig och använda olika säkerhetslösningar.

"Nu måste politiker och näringsliv ta sitt samhällsansvar", skriver Jan Olsson vid Polisens nationella bedrägericenter på DN Debatt.   

Julhandeln närmar sig med stormsteg och polisen har varnat konsumenter som handlar på nätet för att vara försiktiga. I år ser det dessutom ut som om bedrägeribrotten kan komma att slå rekord. 

Bara i november anmäldes nästa 20 000 bedrägeribrott. Det är den högsta uppmätta siffran sedan Polisens nationella bedrägericenter började följa brottsutvecklingen. 

Det skriver chefen för centret, Jan Olsson, på DN Debatt. 

Trots att polisen har föreslagit en rad åtgärder för att stävja den här utvecklingen och minska antalet brott, så menar han att varken politiker, myndigheter, banker eller företagen har tagit varningarna på allvar. 

I sin artikel listar han de vanligaste brotten och hur de skulle kunna åtgärdas. 

En av punkterna på hans lista handlar om kortbedrägerier som står för 40 procent av alla bedrägerier. Så mycket som hälften av alla kunder är oskyddade, enligt Jan Olsson, som berättar att bedrägerierna ofta beror på dataintrång, där brottslingar kommit över kontokortsuppgifter som de sedan använder för att handla på internet. 

När någon knappar in sina uppgifter som finns på bankkortet för att betala något så identifieras bara kortet - men inte användaren. Det är det som är problemet, menar Jan Olsson. 

Han tycker att det är bra att en del banker har infört lösningar med "stängda kort". Men hävdar att mer än hälften av alla svenska kontokortskunder har banker som håller korten öppna för internetköp. 

"Det är en risk som Sveriges bankkunder inte borde acceptera", skriver han.

Inte heller näthandeln tar sitt ansvar, varnar han vidare. Den säkerhetsfunktion som används av kontokortsutgivarna, men en extra kod, för att säkerställa att korten används av rätt person, väljs bort av många e-handlare. 

De struntar helt enkelt i att kräva 3D secure-funktionen som det är tänkt. Tyvärr lär sig bedragarna snabbt vilka dessa företag är, enligt Jan Olsson.

Enkelhet är ledord i internethandeln. Det gör att många säljföretag tar fram appar som är specialprogrammerade för att det ska gå snabbt att köpa över nätet. 

Säljaren struntar helt enkelt i att ställa relevanta säkerhetsfrågor, särskilt vid köp av enklare varor som mat, kaffe, taxi. Eller när någon vill se en film eller spela dataspel. 

Falska id-handlingar är ett annat huvudbry där kriminella kan beställa varor i andras namn och hämta ut dem med falska id-handlingar. Jan Olsson föreslår att en enda myndighet görs ansvarig för att utfärda id-handlingar. 

På så vis menar han att alla olika varianter av id-handlingar skulle minska. I dag är de så många att polisen tycker att det har blivit allt svårare att skilja en godkänd från en förfalskad handling. 

Även den myndighet som ansvarar för registrering företagsinformation, Bolagsverket, utnyttjas av kriminella personer. En bidragande orsak till det är, enligt Jan Olsson, att de uppgifter som registreras inte kontrolleras tillräckligt noga. 

I dag kan vem som helst registrera sitt eget namn eller falska namn i en bolagsstyrelse utan att bolaget behöver godkänna detta.

Det är en lucka som brottslingar utnyttjar för att kapa och tömma företag på pengar, enligt Jan Olsson. Polisen och även andra instanser har varnat för detta vid flera tillfällen. Men hålet har aldrig har täppts till. 

Ett nytt sätt att begå bedrägeribrott är att använda sig av så kallade samordningsnummer. De skapades för att underlätta för identifieringen av personer som arbetar i Sverige men inte är mantalsskrivna här. Syftet är att man ska kunna betala skatt. 

Det har visat sig att det räcker att skicka in falska kopior av identitetshandlingar för att man ska kunna få flera samordningsnummer registrerade på sig. 

Det gör att det finns en hel del samordningsnummer i omlopp - som har utfärdats till personer som inte ens existerar, enligt Jan Olsson.

Han berättar att det har lett till ett allvarligt missbruk av vissa välfärdsförmåner - genom att ersättning har betalas ut till en person med flera identiteter.

Jan Olsson föreslår ett system som används i Norge som är en sorts trestegsmodell för identifieringen av en person. 

Det är också viktigt att göra skillnaden mellan personnummer och samordningsnummer tydligare, menar han.

Läs mer: ”Nytt rekord i ­­bedrägeribrott – nu måste brotten stoppas” 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.