Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-21 00:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/begagnade-mobler-ska-saljas-till-nya-agare-nordiska-initiativ-for-cirkular-ekonomi/

EKONOMI

Begagnade möbler ska säljas till nya ägare – nordiska initiativ för cirkulär ekonomi

Bild 1 av 2 Det finska företaget Mjuk, som nu även finns i Sverige, är en av de aktörer som vill etablera sig på den nordiska cirkulära plattformen. Deras företagsidé går ut på att sälja begagnade möbler.
Foto: Mjuk
Bild 2 av 2
Foto: Mjuk

Norden vill bli en exempelregion i världen för cirkulärt företagande. Till det hör att skapa en gemensam plattform för entreprenörer.

En av dessa nya aktörer är företaget Mjuk som driver e-handel för köp och försäljning av begagnade möbler. De startade i Finland och har nu även etablerat sig i Sverige.

– Det cirkulärekonomiska tankesättet har kommit ganska långt i Norden, det är en jättebra grogrund för startups, säger en av grundarna, Max Heino.

Finland, Sverige och Danmark toppar FN:s hållbarhetsranking, där man jämför världens länder enligt de 17 SDG-mål – eller globala mål – som FN-länderna enats om. Norge befinner sig på sjunde plats och Island på 29:e plats.

Norden lyfts ofta fram som en föregångare i hållbar utveckling. Men inom cirkulär ekonomi fick man en trög start som man nu försöker ta igen.

– Det cirkulära konceptet har inte tagit fart i Norden förrän de senaste åren, säger Toke Sabroe som var innovationsdirektör för programet LAUNCH Nordic platform som startade 2014.

– Det var en innovationsplattform som bildades av nordiska regeringsinstitutioner och privata företag. Vi försökte bygga tillit mellan aktörer och starta samtalet.

Projektet varade i fem år. Och mycket har hänt sedan dess.

– Norden har kommit långt när det kommer till att sätta mål och ambitioner, men på den materiella nivån finns det ännu mycket att göra.

Ett annat nordiskt projekt som tog vid när Launch slutade var Nordic Circular Hotspot, där svensken Elin Bergman var en av initiativtagarna. Det som växte fram var en arena för möten, kunskapsdelande och networking över de nordiska gränserna.

– De senaste två åren har vi försökt bygga en organisation för att accelerera övergången till cirkulär ekonomi i regionen.

Hon konstaterar att tiden är knapp.

– IPCC-rapporten visar att vi måste snabba på allt vad vi gör. Genom att övergå till cirkulära praktiker kan man minska den globala klimatpåverkan med mellan 50–70 procent, vilket är ett stort steg i rätt riktning för att lösa klimatkrisen.

”I Sverige har vi några av de mest ambitiösa klimatmålen i världen, men vi har tappat fokus på cirkulär ekonomi och måste nu komma ikapp”, säger Elin Bergman.
”I Sverige har vi några av de mest ambitiösa klimatmålen i världen, men vi har tappat fokus på cirkulär ekonomi och måste nu komma ikapp”, säger Elin Bergman.

Men en sammanlagd befolkning på 27 miljoner och som den 12:e största ekonomin i världen kan, och borde, Norden visa den cirkulära vägen framåt, konstaterar Bergman.

– Det är sorgligt att vi inte tagit ledningen när vi har möjlighet att göra det. I Sverige har vi några av de mest ambitiösa klimatmålen i världen, men vi har tappat fokus på cirkulär ekonomi och måste nu komma ikapp.

Här lyfter både Sabroe och Bergman Finland som en föregångare i regionen.

– När vi drog i gång låg Finland långt före de andra. Det är det enda landet i Norden som har konkreta, tydliga mål för sin övergång till cirkulär ekonomi, säger Bergman.

Finland producerade redan 2016 ”världens första vägkarta” för den cirkulära ekonomin vars syfte är att visa hur man kan skapa hållbar välfärd och framgång utifrån kolneutral cirkulär ekonomi. Vårt grannland lyfts ofta upp i internationella sammanhang som en cirkulär-ekonomisk pionjär och det gynnar även företagandet, konstaterar Max Heino på företaget Mjuk som föddes i den finska huvudstaden Helsingfors.

– Det är jätte tacksamt att starta nytt bolag i Finland. I Finland finns redan en del cirkulära startups, som även våra investerare satsat pengar i. Vi har bra rådgivare som jobbat inom cirkulär ekonomi.

”Second hand-tänket har kommit ganska långt i Sverige”, säger Heino som dock redan har planer på att ta sig över flera landsgränser.
”Second hand-tänket har kommit ganska långt i Sverige”, säger Heino som dock redan har planer på att ta sig över flera landsgränser. Foto: Privat

Mjuk är ett cirkulärt möbelföretag vars koncept går ut på att sköta försäljningsprocessen av använda möbler. De hämtar möblerna, hanterar, rengör, fotograferar, lagrar och säljer dem vidare å kundens vägnar.

– Vi kom på idén när jag och min medgrundare höll på att flytta själva. Det är svårt att bli av med möbler som man av någon orsak inte behöver. Vi ville skapa en service som vi själva ville använda som är både modern och trygg.

Heino konstaterar att det är en fyrdubbel vinst att satsa på en cirkulär företagsidé.

– Det är bra för bolaget, köparen, säljaren och samhället.

Mjuk är ett cirkulärt möbelföretag vars koncept går ut på att sköta försäljningsprocessen av använda möbler.
Mjuk är ett cirkulärt möbelföretag vars koncept går ut på att sköta försäljningsprocessen av använda möbler. Foto: Privat

Mjuk startade i Helsingfors 2019 och har nu i sommar även etablerat sig i Sverige.

– Second hand-tänket har kommit ganska långt i Sverige, säger Heino som dock redan har planer på att ta sig över flera landsgränser.

– Det är jätteintressant att etablera sig först som nordiskt bolag och sen vidare ut i Europa.

Enligt Inger Johanne Wiese, ledare för Nordiska Ministerrådets samverkansgrupp för cirkulär ekonomi, ligger hållbarhetstänket i tiden.

– Många företag och unga människor i Norden tittar på affärsmöjligheter som också tar miljön i beaktande och som kan bidra till grön omställning och tillväxt.

Även på den politiska fronten händer det saker i nordisk kontext. Den nordiska samarbetsgruppen som Wiese leder har funnits i tre år. Syftet är att stimulera samarbetet mellan de nordiska länderna.

– Vi kommer också försöka koordinera och tillhandahålla policy-input i EU-processer.

För på EU-nivå är de cirkulära ambitionerna höga. 2015 tog man fram den första planen och 2019 gick man vidare med hur man ska implementera den inom EU. Den europeiska ”Circular economy action plan” är en av byggstenarna för den gröna given, EU:s hållbarhetsplan.

– De nationella myndigheterna är ansvariga för att sätta dessa policybestämmelser i kraft, men den nordiska arbetsgruppen kan medverka till lärande och kunskapsdelning.

”Företag, industrier och civilsamhället ser behovet av förändring från ett linjärt ekonomiskt system till ett cirkulärt”, säger Inger Johanne Wiese.
”Företag, industrier och civilsamhället ser behovet av förändring från ett linjärt ekonomiskt system till ett cirkulärt”, säger Inger Johanne Wiese. Foto: Privat

Enligt Wiese är prio att fokusera på återbruk, resurseffektivitet, minimering av avfall och att cirkulera material i en kretsloppsekonomi samt att hålla miljögifter ur kretsloppet.

Vad ser du som Nordens styrkor för att bli en cirkulär region?

– Vi har nationella strategier och policy på plats i de flesta nordiska länderna. Företag, industrier och civilsamhället ser behovet av förändring från ett linjärt ekonomiskt system till ett cirkulärt. Vi är i en bra position att göra de nödvändiga åtgärderna och förändringarna i vårt samhälle.

Läs mer:

Cirkulär ekonomi: Vinster på grönt sätt eller tomma ord?

Biljättar går samman för att återvinna plast

Kritik mot den cirkulära ekonomin: Inte lösningen på allt

Ämnen i artikeln

Norden
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt