– Min huvudvärk är inte vilka skatter vi ska höja, säger han.
I mer än ett år har Leif Pagrotsky utrett Socialdemokraternas framtida skattepolitik. DN kan i dag avslöja huvuddelarna i den interna rapport han inom kort överlämnar till Socialdemokraternas ledning.
Leif Pagrotsky är kritisk till många av de avsteg som gjorts från den stora skattereformen för 21 år sedan, men anser samtidigt att det saknas parlamentariska förutsättningar för en ny översyn av skattesystemet.
Därför förordar han inga radikala förändringar av skattesystemet.
– Vi respekterar den realitet som råder här och nu, något annat vore inte ansvarsfullt. Vänder man upp och ner på de regler som människor ställt in sig på, så får det effekter som är svåra att överblicka, både för den enskilda människan och för samhällsekonomin, säger Leif Pagrotsky.
Det innebär att Socialdemokraterna accepterar flera av de förändringar som alliansregeringen genomfört de senaste sex åren.
För två år sedan gick partiet till val på att avskaffa rutavdraget.
Nu uppmanar Leif Pagrotsky partiet att acceptera reformen.
”Rut underlättar vardagen för många människor och har också visat vissa positiva effekter för sysselsättning och minskat svartarbete”, skriver han i rapporten.
– Nu finns rut, många människor har vant sig vid det. När vi går till val nästa gång har det funnits i åtta år. Och det är inte så dyrt som jag hade trott, säger Leif Pagrotsky.
Någon återställare när det gäller fastighetsskatten eller förmögenhetsskatten är inte heller aktuell. I rapporten påpekas att människor baserar sina boendekalkyler på dagens system och att den gamla fastighetsskatten hade mycket lågt folkligt stöd.
Jobbskatteavdraget, med breda skattesänkningar för förvärvsarbetande, är den kanske enskilt största förändring som regeringen genomfört. Leif Pagrotsky är kritisk till upplägget som enligt honom inte skapar några jobb.
Men han förordar inte att jobbskatteavdragen ska rullas tillbaka. I stället vill han på sikt se stora skattesänkningar även för pensionärer, sjukskrivna och arbetslösa.
– Jag har en ambition att utjämna orättvisorna i skattesystemet, inte genom att höja utan genom att sänka skatten. Det är dyrt och det kostar mycket pengar, men det ligger inom räckhåll.
En sänkning av skatterna för de grupper som i dag inte omfattas av jobbskatteavdragen kan få positiva effekter för ekonomin i stort, menar Pagrotsky
– Att sänka skatten för arbetslösa, sjuka och pensionärer ger mer omedelbara effekter på efterfrågan och därmed sysselsättningen än vad exempelvis sänkt bolagsskatt har, menar Leif Pagrotsky.
De senaste årens förändringar av inkomstskatterna gör att det finns ännu fler skäl att behålla värnskatten, skriver han i rapporten.
– Vi har väldigt få inslag i skattesystemet i dag som är efter bärkraft, som är progressiva. De få som finns tycker jag att vi ska slå vakt om, säger han.
Skattefrågorna är mycket kontroversiella i delar av det socialdemokratiska partiet. Många blev upprörda när Leif Pagrotsky i en DN-intervju i november förra året aviserade att han inte tänkte föreslå några stora återställare av alliansregeringens skattepolitik.
Leif Pagrotsky menar att partiet måste lyfta blicken från procentsatser i skattesystemet, att det intressanta för Socialdemokraterna snarare är hur pengarna sedan används.
Grunden i Leif Pagrotskys tankar är att tillväxt snarare än högre skatter ska finansiera satsningar på välfärden.
– Skattesystemets viktigaste uppgift är att dra in pengar till de offentliga utgifterna. Det är där vi har våra viktigaste välfärdsområden, det är där vi har insatserna som jämnar ut levnadsvillkoren i Sverige. Jobbskatteavdraget "Det är självklart att Socialdemokraterna inte vill avskaffa de redan genomförda stegen i jobbskatteavdraget." "De kommande årens utrymme för sänkt inkomstskatt bör styras i första hand till pensionärer, långtidssjuka och arbetslösa." Därmed åstadkoms såväl lika skatt på lika inkomst som utjämning", skriver Leif Pagrotsky. I rapporten förordas också en modell med en avtrappning av jobbskatteavdraget för inkomster över 50.000 kronor i månaden, och att det avskaffas helt för inkomster över en miljon kronor. Rut "Rut underlättar vardagen för många människor och har också visat vissa positiva effekter för sysselsättning och minskat svartarbete. De statsfinansiella effekterna har hittills varit mindre än befarat. Därför bör rutavdraget behållas", skriver Leif Pagrotsky i skatteutredningen. Om rut blir dyrare kan han tänka sig att göra subventionen mindre generös. Värnskatten "Jag anser att värnskatten på månadsinkomster över 50.000 kronor ska behållas. Dels inbringar den fem miljarder kronor till finansieringen av statens utgifter, dels gör dess progressivitet att det skänker legitimitet åt skattesystemet", skriver Leif Pagrotsky. Han ger inte mycket för argumentet att värnskatten gör att folk inte tycker att det är lönt att plugga eller arbeta mer. – Att 16–17-åringar mitt i tonåren låter bli att plugga för att de får 200 kronor mer i skatt när de fyller 40 år, det stämmer inte överens med min bild av svenska ungdomar, säger Leif Pagrotsky till DN. Fastighetsskatten Leif Pagrotsky vill inte återinföra fastighetsskatten. Alla eventuella förändringar ska göras i en blocköverskridande överenskommelse. "Socialdemokraterna bör inte förorda höjningar av boendebeskattningen som allvarligt skulle förändra hushållens boendekalkyler. Dessutom har fastighetsskatten mycket lågt folkligt stöd", skriver han. Företagen I Leif Pagrotskys uppdrag ingick att titta på hur skattesystemet kan påverka tillväxten positivt. Han kom fram till att skatteförändringar är en mycket ineffektiv metod. Som exempel nämner han de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga. I stället förordar han ett skattesystem med få undantag. – Vi måste försöka hålla skattesystemet så rent som möjligt. – Jag tycker inte att Skattemyndigheten ska administrera rekryteringen till specifika branscher. Det är en onödig omväg, säger Pagrotsky till DN. Leif Pagrotsky, 60, riksdagsledamot och suppleant i Socialdemokraternas verkställande utskott (VU). Förra våren fick han uppdraget att göra en översyn av Socialdemokraternas skattepolitik. Inom kort lämnar Pagrotsky riksdagen men har för avsikt att stanna kvar i S-ledningen. Mellan 1996 och 2006 var Leif Pagrotsky handels-, närings- och kulturminister. Dessförinnan har han en bakgrund som statssekreterare och planeringschef på finansdepartementet. Inför folkomröstningen om ett svenskt eurointräde var Leif Pagrotsky en ledande företrädare för nej-sidan.Pagrotskys förslag till ny S-skattepolitik
Leif Pagrotsky