Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Billig mat – men snart kan priserna stiga

Det mesta av maten vi äter har blivit billigare de senaste decennierna. Lönerna har stigit betydligt snabbare än priserna på de flesta matvaror sedan Sverige gick med i EU. Men växande befolkning i världen och klimathot kan vända trenden och pressa upp matpriserna igen.

Ägg, sill, gravad och rökt lax, skinka. Svenskarnas påskmat är traditionstyngd, precis som vid de andra stora mathelgerna jul och midsommar.

Och denna vecka väntas vi handla mat för 7,4 miljarder enligt en prognos från Svensk Handel. Det är 25 procent mer än en vanlig vecka. Kulmen nås i dag, skärtorsdagen, då livsmedel för 1,8 miljarder kommer att släpas hem till hushållen.

Svensken har fått råd med mer mat – och andra konsumentvaror. Genomsnittsinkomsten har ökat med 76 procent sedan 1994; de genomsnittliga konsumentpriserna där­emot har stigit med 30 procent.

Det mesta av maten har, i fast penningvärde, blivit billigare de senaste tjugo åren. Men undantag finns. Viss påskmat har avgjort blivit dyrare, som sill och gravad lax.

En viktig anledning är att EU-inträdet 1995 gjorde det lättare att importera billig mat producerad utomlands.

– Ser man på de svenska priserna så har de påverkats mycket av politiken. Vi blev medlemmar i EU som hade mycket lägre matpriser än Sverige, säger Ewa Rabinowicz.

Dessutom har jordbrukspolitiken ändrats inom EU, stödet har gått från att vara inbakat i matpriserna till ett direktstöd till jordbrukarna.

– Vi betalar via skatten det vi tidigare betalade via priset, som Ewa Rabinowicz uttrycker det.

Trenden med sjunkande matpriser är internationellt sett en lång sådan.

Från Koreakrigets slut 1953 fram till början av 2000-talet sjönk priserna – sedan inflationen räknats bort – rejält. Skälet är att jordbruket i världen genomgick en revolution, där maskiner och brukningsmetoder gjorde produktionen alltmer effektiv.

– Produktionen har ökat snabbare än befolkningstillväxten, säger Ewa Rabinowicz.

På senare år har dock denna trend brutits. Under 2007–08 ökade världsmarknadspriserna på viktig spannmål, i synnerhet majs, kraftigt.

Bland forskarna runt om i världen pågår nu en debatt om det här är början på en ny trend där matpriserna stiger mer än andra konsumentprodukter.

– På sikt kan det bli det. Det beror på klimatförändringar och att produktionen används till annat än mat. En del resurser, framför allt majs, används till att göra etanol. Det har verkligen påverkat priset, även om det finns en diskussion som handlar om hur mycket det har påverkat, säger Ewa Rabinowicz.

En annan faktor som kan pressa upp matpriserna i framtiden är att fler människor i världen har råd att efterfråga mer mat. Världens befolkning fortsätter att växa, om än i långsammare takt än tidigare, och fattigdomen i världen minskar. De som precis lämnat fattigdomen bakom sig efterfrågar mer och bättre mat – och därmed stiger priserna.

Förtydligande: Priset på sill har stigit kraftigt - räknat i procent. Men då sill och strömming förr var lågprisprodukter kan en måttlig höjning i kronor bli saftig i procent.
Dessutom, innan Sverige gick med i EU 1995, fanns ett prisstöd på sill - upp till 1 krona kilot. Det avskaffades när Sverige blev EU-medlem.
I grafiken har det smugit  in ett fel. Rätt ska vara att indexet för sill steg till 301 till årsskiftet 2011/12. Sillkonserv däremot har stigit till 139.
Sill är bara en av flera produkter som ingår i konserven. Därför kan konserven uppvisa en betydligt mer måttlig prisökning än vad råvaran gör.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.