Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Billigare för börsmanipulatörer att dömas än att bryta mot regler

Foto: Stina Stjernkvist/TT

Den nya marknadsmissbrukslagen har gjort det i många fall är billigare för marknadsmanipulatörer att dömas i domstol än att få böter av Finansinspektionen, visar en granskning som Dagens industri gjort.

Den nya marknadsmissbrukslagen, som trädde i kraft den 1 februari i år, var ett sätt att avkriminalisera de fall av marknadsmanipulation som saknade uppsåt och som anses vara mindre allvarliga. Dessa fall ses inte som brott och utreds inte av Ekobrottsmyndigheten, utan hamnar istället på Finansinspektionens bord och räknas som regelöverträdelser, där myndigheten kan dela ut administrativa sanktioner till enskilda individer som bryter mot reglerna.

Enligt Dagens industri har hittills tio sanktioner delats ut av FI, där medianvärdet varit 77.500 kronor och beloppen varierat mellan 25.000 och 400.000 kronor. Fem av dessa är godkända medan övriga halvan kommer att tas till domstol. Marknadsmanipulationen handlar i de flesta fallen om att personer handlat aktier mellan två egna konton. FI har hittills endast kunna bevisa att en person gjort vinst genom att manipulera aktiekurser och då landade vinsten på drygt 12.000 kronor.

Tidningen har gått igenom domar som rör marknadsmanipulation för de senaste åren och det visar sig att den högsta dagsboten som något dömts att betala ligger på 33.000 kronor – i de flesta av fallen har boten hamnat på mindre än 15.000 kronor. 

Jämfört med FI:s sanktionsavgifter visar det sig att det kan löna sig att bryta mot lagen istället för att göra en regelöverträdelse. Den sanktionsavgift som FI hittills krävt på den man som gjort vinst på marknadsmanipulation landar på 400.000 kronor. Hade mannen dömts av Ekobrottsmyndigheten hade han hypotetiskt sett dömts till en dagsbot på mindre än 10.000 kronor, skriver Dagens industri.

– En av de mer centrala principerna i alla rättssystem över hela världen är att det finns en intern proportionalitet – en felparkering kan aldrig straffas hårdare än ett mord. Men här vet inte vad den ena handen vad den andra gör, och för mig som är professor i rättsvetenskap är detta ett väldigt bra exempel på hur det kan gå när man inte kan juridik och bara tittar på regler utan att förstå kontexten, säger Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet, till Dagens industri.

Gunilla Sandblom är chef på Ekobrottmsyndighetens finansmarknadskammare och säger till tidningen att det är orimligt att dagsböterna kan vara så låga och FI:s avgifter så höga.

– Att bli dömd för ett brott har i sig ett skamvärde som man naturligtvis ska räkna in i det här, men har vi sanktioner som går upp mot många hundra tusen kronor och alternativet är en villkorlig dom och 10.000 eller 15.000 kronor i dagsböter kan det vara så att personer hamnar i vad de upplever som en valsituation: Ska jag erkänna det här och komma undan med 15.000 kronor, eller förneka och kanske få många hundratusen kronor i böter?, säger Gunilla Sandblom till Dagens industri.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.