Att framställa bitcoin har blivit en lönsam affär för många. Det kallas för ”mining” (engelska för gruvdrift), eller brytning på svenska.

Kortfattat sker det genom att lösa avancerade matematiska problem. För varje löst problem höjs svårighetsgraden, vilket gjort att det i dag krävs enorm datorkraft för att utvinna bitcoin.

Under de första åren kunde i princip vem som helst bryta nya ”mynt” hemma på kammaren men i dag krävs stora energislukande serverhallar. Många av dem har hamnat i Kina, där tekniken är billig och elpriserna relativt låga.

Det riskerar att bli ett problem för landets hållbarhetsåtaganden, enligt en ny studie som publicerats i tidsskriften Nature Communications. Bakom studien ligger en grupp forskare från Kinas vetenskapsakademi i Peking.

De har med hjälp av en simuleringsmodell räknat till att energibehovet kopplat till bitcoinutvinning i Kina når sin kulmen på 297 terawatt-timmar på årsbasis år 2024, vilket skulle generera runt 130 miljoner ton i koldioxidutsläpp. Det motsvarar enligt studien hela det årliga utsläppet av växthusgaser från ett medelstort land i Europa, till exempel Italien eller Tjeckien.

Anledningen till att man tror att kulmen nås snart är främst att lönsamheten för utvinning väntas falla.

Det är förbestämt att endast 21 miljoner bitcoin kommer att skapas, mer blir det inte, och var fjärde år halveras belöningen som ges när de matematiska problemen löses. Samtidigt blir problemen bara svårare och kräver allt mer datorkraft.

Men för att dessa tre år som återstår fram till kulmen inte ska riskera att stjälpa Kinas klimatmålsättningar behövs regleringar kring bitcoinutvinningen i landet, menar forskarna. Alternativ som diskuteras i studien är bland annat att företag som bryter bitcoin med hjälp av serverhallar i kolkraft-tunga regioner ska uppmuntras att flytta till områden där vattenkraft är mer lättillgänglig.

Ett annat är hårdare koldioxidskatter för de utsläppstunga bitcoinutvinnarna.

Läs även: Jättar bakom nya rekordnivåer för bitcoin