Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Bolånen guldgruva för storbankerna

Industrin i Sverige går på knäna och flera företag tvingas sparka personal. Men Sveriges fyra storbanker har de senaste fem åren kammat hem vinster på sammanlagt drygt 400 miljarder kronor, mycket tack vare svenska folkets bolån.

Bankjättarna Handelsbanken, Swedbank och Nordea har i veckan redovisat fortsatta mångmiljardvinster. I dag är det SEB:s tur att lägga fram korten och inget pekar på att den fjärde av Sveriges storbanker skulle gå mycket sämre än de tre andra.

Hittills under årets nio första månader har affärsbankerna gjort rörelsevinster på totalt 61,6 miljarder kronor. Överskottet på bankernas lånehantering, räntenettot på in- och utlåningen till privatpersoner och företag, landar på cirka 80 miljarder kronor. I dag kommer SEB:s rapport för tredje kvartalet och spär på siffrorna ytterligare.

Trots finanskrisåren 2008 och 2009 har Swedbank, Nordea, Handelsbanken och SEB gjort vinster på över 400 miljarder kronor de senaste fem åren inklusive årets nio första månader visar en sammanställning DN gjort. Ett enda förlustår går att finna, Swedbank år 2009 som då backade 9,5 miljarder kronor. Redan året efter var bankens vinst 10 miljarder kronor. Tidigare i veckan presenterade Handelsbanken sitt bästa tredje kvartal någonsin.

Även Nordeas koncernchef Christian Clausen konstaterar att räntenettot var det näst högsta någonsin för ett tredje kvartal, ”trots det låga ränteläget”. Bankens räntenetto i den svenska delen av bankrörelsen var mycket starkt, 306 miljoner euro. Det är 7 procent bättre än föregående kvartal och 16 procent bättre än motsvarande period förra året. Förklaringen är bland annat stigande ökningstakt på bolån.

De svenska bankerna är oerhört lönsamma. Avkastningen på eget kapital ligger på höga nivåer runt 11–15 procent. Och det är på räntenettot, skillnaden på vad bankerna betalar för sin inlåning och tar betalt på utlåningen, som mycket av miljardvinsterna uppstår.

Men Swedbanks koncernchef Michael Wolf ser åter orosmoln på bankhimlen. Sämre betalningsförmåga hos företagen och fler konkurser skapar förutsättningar för obehagliga överraskningar, hävdar han.

– Skuldkrisen biter sig sakta men säkert in i den reala ekonomin, konstaterade Michael Wolf när kvartalsrapporten presenterades i tisdags.

Redan uppskattas kreditförlusterna för de fyra storbankerna ha femfaldigats till cirka 3 miljarder kronor under tredje kvartalet. Krisen får också följder för sparare och låntagare:

– Sverige kommer att ha låga räntenivåer för överskådlig tid, enligt Swedbanks chef.

Men samtidigt konstaterar Michael Wolf att banken för egen del börjar få ett ”positivt problem”: för mycket kapital. Efterfrågan på lån totalt sett minskar och bankens buffert är välfylld. Men på frågan om banken skulle öka utdelningen till aktieägarna duckade han och hänvisade till att det var en fråga för styrelsen.

Swedbanks räntenetto ökade med 13 procent jämfört med samma period föregående år. Enligt kvartalsrapporten är ökningen främst ”en effekt av prissättning av bolån och företagskrediter.”

Organisationen Villaägarnas chefsekonom Daniel Liljeberg är upprörd över att Swedbank ökat sitt räntenetto på bolåntagarnas bekostnad.

– På ren svenska betyder det att bolånen har blivit bättre för Swedbank, säger han till TT och kräver lägre marginaler på bankernas bolån.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.