Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Bolånetaket spär på svenskarnas skuldsättning

Lugnare bostadsmarknad och dämpad skuldsättning för hushållen. Det är de positiva sidorna av bolånetaket. De negativa är ökade svårigheter för unga att komma in på bostadsmarknaden och en ökande andel dyra blancolån.

Branschorganisationen Mäklarsamfundet har frågat fastighetsmäklare hur de märkt av bolånetakets effekter på bostadsmarknaden och konsumenterna. Bolånetaket innebär att bankerna inte ger bolån på mer än 85 procent av bostadens marknadsvärde.

Åtta av tio fastighetsmäklare anser att effekterna av bolånetaket varit påtagliga.

Förstagångsköpare och ekonomiskt svaga grupper har drabbats hårdast. Särskilt de som bor i regioner med lägre tillväxt och som saknar föräldrar som kan belåna egna bostäder och hjälpa till med kontantinsatsen.

Läs mer: Allt större lån trots bolånetak

– En långsiktigt negativ effekt är att det också blir svårare att röra sig till tillväxtorter. Det blir en inlåsningseffekt, säger Ingrid Eiken, vd för Mäklarsamfundet.

Ett av skälen till att bolånetaket infördes var ökad oro för hushållens skuldsättning. Och 80 procent av mäklarna har noterat att det blivit vanligare att bostadsköpare får avslag på lån av bankerna. 30 procent av mäklarna har också noterat att bostadsköpare väljer dyrare lån för att finansiera sitt bostadsköp.

24 procent lånar av familjen eller tar ett blancolån för att finansiera kontantinsatsen enligt en undersökning som Mäklarsamfundet gjort tillsammans med Skanska.

– Det innebär att de som har svårast att få ihop till kontantinsatsen tvingas ta dyrare lån och alltså får en högre skuldsättning.

– Grundproblemet är att det byggs för litet och att det behövs en bättre mix av bostäder, fler hyresrätter. Och sparandet måste stimuleras. Det är otroligt viktigt med en tydligare sparkultur och amorteringar på lånen, säger Eiken.

I början av mars kommer Finansinspektionen med en större analys av svenskarnas bolån, baserat på omkring 20.000 lån. Rapporten kommer att utgöra underlag för om det krävs mer än det bolånetak på 85 procent som finns i dag.

En annan tydlig effekt är att renoveringsobjekt har blivit svårsålda. Folk har inte råd att både betala kontantinsats och renovera.

Fakta: Undersökningen

Mäklarsamfundets undersökning bygger på en enkätundersökning bland fastighetsmäklare under november i fjol. 1 211 fastighetsmäklare har svarat på frågor.

80 procent av dem anser att bolånetaket haft stor inverkan på marknaden och bidragit till längre förmedlingstider, restriktivare banker och en mer ryckig marknad. Det är 20 procent fler än när samma frågor ställdes kort efter införandet av bolånetaket.

Mäklarsamfundet är en branschorganisation för fastighetsmäklarna och samlar över 80 procent av mäklarkåren.

Källa: Mäklarsamfundet

Fakta: Bolånetaket

Den 1 oktober 2010 infördes nya regler för bostadslån. Förändringen innebar att nya lån med bostaden som pant inte bör överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde. Köparen måste alltså stå för 15 procent av köpeskillingen i kontantinsats.

En genomsnittlig villa i Sverige kostar 2 218 000 kronor. Kontantinsatsen motsvarar då cirka 333 000 kronor. I Stockholms län är snittpriset 3 844 000 kronor och kontantinsatsen blir då 580 000 kronor.

För en bostadsrätt i landet är snittet 1 557 000 kronor och kontantinsatsen 235 000 kronor. I Stockholm är snittet 2 229 000 kronor och kontantinsatsen blir då 335 000 kronor.

Källa: Mäklarsamfundet

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.