Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-27 01:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/bonusprogram-saknar-tydligt-stod-i-forskning/

EKONOMI

Bonusprogram saknar tydligt stöd i forskning

Volvokoncernens beslut att dela ut bonus samtidigt som bolaget tagit emot coronastöd har mötts av kritik från flera håll.
Volvokoncernens beslut att dela ut bonus samtidigt som bolaget tagit emot coronastöd har mötts av kritik från flera håll. Foto: Magnus Hallgren

Samtidigt som flera svenska storbolag tagit emot coronastöd från staten betalas stora bonusar ut till ledningsgrupperna. Det behövs för att motivera, enligt styrelserna. Men tydligt stöd i forskningen saknas.

Volvokoncernen delade ut 118 miljoner kronor i bonusar till bolagets ledning för 2020, trots att bolaget tagit emot 1,2 miljarder kronor i permitteringsstöd och tidigare meddelat att det inte skulle bli några bonusutbetalningar för året. Under fredagen hölls ett krismöte mellan Volvos styrelseordförande Carl-Henric Svanberg och de största ägarna.

Bonusutbetalningarna har fått kritik från flera håll och finansminister Magdalena Andersson (S) överväger att införa lagstadgade karensperioder för bonusar och utdelningar, som en del av lagstiftningen för stödet under corona.

Folksam, som är storägare i bland annat Volvo, håller med om att det är problematiskt att dela ut pengar samtidigt som bolagen tar emot stöd från staten.

– Folksam har tagit beslut om att inte rösta för några förslag om utdelning i bolag som tagit emot statligt stöd under pandemin. Utdelningar är i grunden positiva för våra kunder, så helst ser vi så klart att Volvo föregår med gott exempel och betalar tillbaka krisstödet innan vinsten delas ut, säger Emilie Westholm som är chef för ansvarsfullt ägande på Folksam och KPA pension.

Att lönenivåerna är konkurrenskraftiga i de bolag som Folksam är engagerade i, är inget som Emilie Westholm är emot, men både utdelningar och bonusprogram har ställts i en särskild dager under pandemin.

– Krisstöd kallas så av en anledning. Att ta emot stöd som att vara i en kris och sedan dela ut pengar till ägaren som att det inte var en kris går inte. Man måste bestämma sig för vad som gäller.

– Det är rimligt att se över bonusutbetalningarna också, det kommer vi framföra till de bolag där vi har möjlighet, säger Emilie Westholm.

Carl-Henric Svanberg förklarade tidigare för Dagens industri att bonusprogrammet för 2020 syftade till att ”skapa incitament för en snabb vändning under rådande svåra omständigheter”. Men frågan om bonusprogrammens effektivitet är omdiskuterad.

Enligt Lars Oxelheim, professor vid Institutet för näringslivsforskning, är bonusen till för att företagsledaren ska öka sin riskbenägenhet. Men studier som försökt visa hur utfallet blivit, har varit svåra att genomföra på grund av att programmen saknar transparens.

– Det är svårt att externt se effektiviteten och det är därför forskarna kommer till så tvetydiga resultat, säger Lars Oxelheim.

Den aktuella forskningen täcker därför in teorier som spänner sig från att hävda att bonusprogrammen uppmuntrar ledningsgrupper att sko sig själva, till att de är en effektiv metod för att sporra chefer att anstränga sig lika mycket som sina konkurrenter.

Att bonusprogrammen är tydliga med hur makroekonomiska och tillfälliga effekter påverkat utfallen, anser Lars Oxelheim är avgörande för om bonusprogrammen är trovärdiga både för ledning och för aktieägare. Det gäller även vid särskilda stöd, som de som delats ut under pandemin.

– Det är väldigt viktigt att prestationen som belönas är transparent, den ska vara tydlig för aktieägarna. Den andra biten sen, hur mycket man ska betala för varje enhet, det är upp till aktieägarna att ta beslut om.

Samtidigt menar Lars Oxelheim att det inte nödvändigtvis är så att bonusprogram ska avstås i sämre tider.

– När du filtrerar bort de makroekonomiska faktorerna, så kan du se att ledningen gjort fantastiska prestationer. Just i motvind finns hjältarna och det är där belöningen ska ske, säger han.

Ämnen i artikeln

Folksam
AB Volvo
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt