Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Bostadsministern: Reavinstskatten bör sänkas rejält

Peter Eriksson (MP).
Peter Eriksson (MP). Foto: Paul Hansen

Bostadsminister Peter Eriksson (MP) vill se en ”rejäl sänkning” av reavinstskatten vid försäljning av bostäder.

– Den har minskat rörligheten och motverkar ett mer effektivt användande av befintliga bostäder, säger han i en DN-intervju.

Ser man bara till statistiken är det svårt att spåra någon bostadskris i Sverige. Trångboddheten är i stort på samma nivå som för 20–25 år sedan.

Men bostadsytorna är ojämnt fördelade. Äldre ensamstående har i genomsnitt en bostadsyta på över 100 kvadratmeter – ungdomar och unga familjer får tränga ihop sig betydligt mer.

Jag skulle vilja få ned den men det kräver en bred uppgörelse där man har en finansiering också.

För att få ett bättre utnyttjande av de bostadsytor som ändå finns krävs, menar Peter Eriksson, förändringar av skatter och av regleringar. Men där är läget låst mellan regering och opposition, konstaterar han samtidigt.

– Det stora problemet för mig är att den förra regeringen höjde reavinstbeskattningen kraftigt. Den är det största bekymret på skatteområdet just nu, menar han.

– Jag skulle vilja få ned den men det kräver en bred uppgörelse där man har en finansiering också, tillägger han

Till vilka nivåer pratar vi om då?

– Rejält ned i varje fall. Jag tror att den var 16 procent innan borgarna tillträdde och nu är den 22 procent. Det har gjort en skillnad. En rejäl minskning vore väldigt bra, säger Peter Eriksson (reavinstskatten var 20 procent innan allians­regeringen tillträdde, red anm).

– Det skulle jag gärna vilja ha en uppgörelse med oppositionen om, tillägger han.

Bostadsministern anser att en sådan åtgärd även skulle gynna människor som ”inte har stora plånböcker”.

– För trots allt: nya bostäder blir inte billiga. Kan man effektivisera användandet av befintligt bestånd påverkar det mer möjligheterna för nyanlända och ungdomar att få en bostad, säger han.

Skulle det finansieras med en ny fastighetsskatt?

– Jag vill inte låsa mig för hur det ska finansieras. Men jag ser att det är många som har ägt sin bostad länge, är ensamstående och har en bostad som är för stor, att de tvekar att sälja. Just för att reavinstskatten är så pass hög, säger han.

När det gäller byggande, anser forskarna Hans Lind och Thomas Kalbro att staten måste ta ett mer aktivt ansvar. Det tycker Peter Eriksson att staten nu gör. Investeringsbidraget på drygt 11 miljarder som ska ge billiga hyresbostäder är ett sådant exempel.

– Under det senaste året har vi gått från att under 20–30 år underpresterat bostadsbyggandet, till att nu vara nära maxtaket. Klarar vi att hålla i gång den här nivån, så kommer vi att lösa mycket av bostadsproblemen – men inte allt.

När det gäller kommuner som inte vill planera för flera billiga hyresrätter, föredrar Peter Eriksson morot framför piska. Han pekar på den så kallade kommunbonusen som gjort att fler kommuner skaffat sig ett bostadsförsörjningsprogram.

Men han utesluter inte piskan.

– Det finns ett antal kommuner som inte vill. Ekerö tycker jag är ett sådant exempel. De har fantastiskt fina möjligheter att bygga – bra mark och läge nära staden. Men under förra mandatperioden byggde de bara några hundra villor och några tiotals hyresbostäder, trots jättefina förutsättningar, säger han.

– Jag tycker inte att man ska utesluta sanktioner. Det är inte rimligt att några av de kommuner som har de allra bästa förutsättningar, inte ska vara med och ta ett ansvar, tillägger han.

Läs mer: Kommuner ska pressas att bygga

Förutom att förändra skatterna på bostadsområdet vill bostadsministern att det ska vara både enklare och mer lönsamt för privatpersoner att hyra ut en del av bostaden. Professorerna Thomas Kalbros och Hans Linds förslag att privatpersoner ska kunna få bidrag för ombyggnad för uthyrning och att kommunerna ska kunna stå som garanter är Peter Eriksson positiv till.

– Ja, det kan jag tänka mig. I februari planerar vi att ge ett uppdrag till Statskontoret att utreda för att se om vi kan få sådana förändringar, säger han.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.