Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-15 11:22

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/bostadspriserna-fortsatter-upp-i-maklig-takt/

Ekonomi

Bostadspriserna fortsätter upp i maklig takt

Foto: Magnus Hallgren

Trots signaler om sämre tider fortsätter bostadspriserna att stiga på bred front – om än i ett makligt tempo. Bostadsspekulanterna tar avmattningen i ekonomin med ro.

– Det är först när det svider i den egna plånboken som man blir mer försiktig, tror Hans Flink, försäljningschef på Svensk Mäklarstatistik.

I förra veckan kom inköpschefsindex, PMI, som var en kalldusch. Indexet för september föll kraftigt jämfört med augusti och pekar nu mot en lågkonjunktur. 

Som ett resultat föll värdet på kronan rejält mot dollar, euro och pund. 

Men den begynnande lågkonjunkturen har inte satt spår i Svensk Mäklarstatistiks mätning av bostadspriserna.

Bostadsrättspriserna steg i snitt med en procent i riket i september, jämfört med i augusti; lika mycket som i centrala Stockholm och centrala Malmö. I Storstockholm och Storgöteborg steg de med två procent och i centrala Göteborg och Stormalmö var de oförändrade.

På tolvmånaders basis har dock priserna stigit med mellan en och tre procent, med undantag för centrala Malmö där de steg med sex procent och Stormalmö med sju procent.

Det genomsnittliga villapriset i riket var oförändrat jämfört med augusti, liksom i Stormalmö. I Storstockholm och Storgöteborg steg det med en procent.

På tolvmånaders basis steg villapriserna med mellan en och två procent, utom i Stormalmö där de har stigit med fem procent.

Det kan tyckas märkligt att allt fler signaler om lågkonjunktur inte påverkar bostadsmarknaden.

– Naturligtvis påverkar konjunkturen mycket mer än en ränteförändring hit eller dit, säger Hans Flink.

– Men det sker med en kraftig eftersläpning. Att bara ropa ”Vargen kommer” räcker inte, tillägger han.

En kraftig extern chock kan slå mot prisbilden, som när storbanken Lehman gick omkull hösten 2008 eller eurokrisen 2011. Men även där dröjde det innan priserna tog stryk, berättar Rickard Engström, doktorand på KTH som forskar om bostadsmarknaden.

Han påminner om att det är vanligt i Sverige med rörliga räntor – och det kan i fungera som en stötdämpare vid ekonomiska chocker.

– Efter Lehman sjönk räntorna kraftigt och det tog allt längre tid att genomföra en försäljning, säger han.

– Men just eftersom vi har en stor andel rörliga räntor fick ju folk mer pengar att röra sig med när räntorna sjönk, tillägger han.

Engström påpekar dock att det givetvis finns en gräns för hur motståndskraftig bostadsmarknaden är. Kommer det en ”massa varsel” och stigande arbetslöshet, så kommer de sätta priserna under press.

Men där är vi inte än. Flera av de stora fastighetsförmedlarna har också i sina skriftliga kommentarer till den senaste statistiken använt sig av samma uttryck. Det berättar om en balans ”mellan köpare och säjares förväntningar” vilket ger en ”stabil prisbild”. 

Läs mer: Var har du råd att bo - testa och få svar direkt med DN:s bostadsguide