Annika Lissjos är marknadsförings- och försäljningschef för Wise IT, ett av Sveriges ledande konsult- och rekryteringsföretag inom IT. Hon berättar att bristen inom it-sektorn är stor och omfattar flera olika yrkesroller. 

– Vi kan dela in det i tre olika kategorier: utveckling, verksamhetsnära it- och support. I den förstnämnda råder det brist på så kallade frontend-utvecklare och ux-designers, särskilt när det gäller specialistkunskap inom användaranpassning för appar och mobil, säger hon. 

Det råder brist på personer som kan hantera och strukturera stora mängder data. Det är främst stora företag och till exempel banker som är intresserade av dessa tjänster, till exempel dataingenjörer och dataanalytiker. 

– Bristen inom det verksamhetsnära området kretsar främst kring it-koordinatorer och projektledare, personer som kan fungera som länken mellan verksamheten och it, säger hon. 

– Den stora bristen leder till att företag får svårt att utvecklas i den takt som de vill, säger Annika Lissjos.

Helen Remnås är affärsutvecklingschef på Manpower, landets största rekryterings- och bemanningsföretag. Hon betonar vikten av att arbetsgivare hittar andra sätt att kompetensrekrytera. 

– I dag rekryterar många arbetsgivare personal mestadels baserat på erfarenhet. Det behöver förändras. De behöver rekrytera personer mer baserat på potential. När vi inte vet vad framtidens arbete faktiskt kommer att kräva, behöver vi se att individer har en god förmåga att lära sig nya saker och viljan att arbeta på nya sätt och att rekrytera personal utifrån det, säger Helen Remnås. 

Detta är en fråga som berör och får konsekvenser för hela samhället, menar Helen Remnås. 

– Vi behöver tänka mer på hur vi kan utveckla kompetensen utifrån. Och arbeta med utbildning och jobb, och då skräddarsydd till det egna företagets behov. Det här påverkar hela näringslivet och hur vi står oss ur ett internationellt hänseende, säger hon. 

Arbetskraftsbristen på högkvalificerade yrken är en komplex fråga som inte har några enkla svar. Men Helen Remnås har i alla fall en föraning på hur en lösning kan nås.

– Vi behöver helt enkelt ta till vara på all potential i den kompetens som finns i landet. Just nu har vi en uppfattning hur vilken kompetens som kan utföra ett visst arbete, säger hon. 

I februari släppte Arbetsförmedlingens sin bedömningsrapport om framtidens jobb. Det framkommer att om fem år väntas underskottet på utbildad arbetskraft vara 100.000 personer. 

Inom det privata näringslivet har arbetskraftsbristen ökat under de senaste åren. Samtidigt är rekryteringsproblemen inom de offentliga verksamheterna utbredda.  Arbetsförmedlingen intervjuundersökning från hösten 2018 visade att närmare fyra av tio privata arbetsgivare upplever svårigheter att rekrytera. 

Arbetsförmedlingen konstaterar att bristen på utbildad arbetskraft får en rad konsekvenser – inte minst genom att rekryteringarna tar allt längre tid. 

Annelie Almérus är arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingens analysavdelning. Hon förklarar att arbetskraftsbristen inte beror på ett ointresse, utan på att efterfrågan inte har kunnat mötas. 

– Det beror inte på att folk inte vill utbilda sig till det, intresset är stort. Men den digitala utvecklingen har gått fort och det har inte hunnit utbildas tillräckligt många för att möta den stora efterfrågan, säger hon. 

Vad beror det här på?  

– Befolkningsutvecklingen och förändringen av den demografiska sammansättningen tillsammans med digitaliseringen och den tekniska utvecklingen är starkt drivande för en fortsatt stor efterfrågan på utbildad arbetskraft. 

– Bristen har tenderat att bli normaliserad. Man har helt enkelt vant sig vid läget och accepterar längre rekryteringstider. Hade man upplevt den här situationen för tio år sedan skulle man troligen ha signalerat starkare, säger Annelie Almérus.