Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Budgetstriden skymmer världens stora utmaningar

”Politikerna i Washington måste se till att få ett slut på dödläget om budgeten som riskerar både USA:s och övriga världens ekonomi”, sa Internationella valutafondens chef Christine Lagarde vid en presskonferens under IMF:s och Världsbankens årsmöte i går.
”Politikerna i Washington måste se till att få ett slut på dödläget om budgeten som riskerar både USA:s och övriga världens ekonomi”, sa Internationella valutafondens chef Christine Lagarde vid en presskonferens under IMF:s och Världsbankens årsmöte i går. Foto: Andrew Harrer/Bloomberg

I skuggan av USA:s kris diskuteras på IMF den ekonomiska framtiden för världen, med tillväxt och fattigdom i centrum.

När Världsbanken och Internationella valutafonden, IMF håller årsmöte och paneldiskuterar världsekonomins utmaningar sker det i deras huvudkontor –  två stora, vita byggnader några kvarter från Vita huset.

Och även om samtalen handlar om den dämpade tillväxten i länder som Indien och Brasilien, om många länders ökade skuldbörda och om utvecklingen för Latinamerika –  handlar snacket i korridorerna om den politiska härdsmältan på Capitol Hill.

Såväl spekulationer som drastiska skämt bottnar i en allvarlig oro i vad som sker om kongressen inte lyckas höja USA:s lånetak inom den närmaste veckan. Få av de ämnen som tas upp på IMF-mötet sker oberoende av USA.

Lyfter man blicken från USA:s akuta situation finns gott om andra utmaningar. IMF har (oavsett USA) skrivit ned tillväxtprognosen för världsekonomin. Stora frågor framöver inkluderar hur de hårdast drabbade länderna i Europa ska ta sig ur ­arbetslösheten – och framtiden för euron, hur Kinas dominans utvecklas liksom hur mer omogna marknader ska ta sig upp.

Men i Washington diskuteras även en rad frågor av mer principiell art, som skattesystemens utformning: hur skapar man i en globaliserad tid en stabil skattebas och en vilja att betala skatt? Moderatorn ursäktar det torra ämnet, men salen är fullsatt även om en av IMF:s skatteexperter spelar Wordfeud i stolen intill mig när hans chef Christine Lagarde öppnar:

– Balansen mellan inkomster som staten kan använda till något bra och tillväxtfrämjande, och mellan de hämmande effekterna av alltför höga skatter, intresserar alla finansministrar. Med hög skuldsättning har många länder i dag behov av ökade intäkter.

Under samtalet lyssnar hon sedan särskilt till den ugandiska finansministern Maria Kiwanukas beskrivning av landets försök att genomföra en skattereform:

– I Uganda har vi ägnat enorm kraft åt att förklara för folk vad vi gör och varför de ska betala skatt.

En pedagogisk fråga där nyckel­orden rör ansvarsutkrävande, transparens och lyhördhet.

Lagarde påpekar svårigheten med att många stater jagar skattesmitare och multinationella bolag, men på samma gång tävlar om att ha lägst skatt – för att locka just dessa.

På en annan scen säger Världsbankschefen Jim Yong Kim att om utvecklingen fortsätter som hittills faller visserligen världsfattigdomen under de kommande tjugo åren, men då kommer 80 procent av de fattigaste att leva söder om Sahara:

– Vi måste rikta in oss på de fattigaste 40 procenten.

För stater och multilaterala organisationer gäller det att hitta åtgärder som stimulerar tillväxt, men samtidigt verkar för att jämna ut välståndet.

Helen Clark, vid FN-organet UNPD, framhöll vid samma debatt att de utmaningar som ligger i att hjälpa marginaliserade grupper är centrala även ur ekonomisk, och inte bara social, synvinkel.

Men det är inte enbart i korrupta utvecklingsländer som ojämlikheterna är enorma och ökande och skatte­viljan begränsad. Skatteexperten bredvid säger till mig på vägen ut:

– Uganda kan visa att de har byggt en väg, i USA går nästan all skatt till militären och till transfereringar. Här finns inte längre någon känsla av gemenskap. Många tycker att skatt är något staten stjäl för att ge till någon man varken känner eller gillar.

Fakta:De fem viktigaste frågorna som diskuteras under årsmötet

1 Kampen mot fattigdom.

Toppar som alltid Världsbankens lista. Ordföranden Jim Yong Kim menar att fattigdomen kan vara borta på en generation, men endast med målmedvetna, gemensamma insatser. Inte minst gentemot konfliktdrabbade länder och i ökat samarbete med den privata sektorn. Fortfarande lever 400 miljoner barn i fattigdom.

2 Arbete, arbete, arbete.

Hur ska den på många håll väldiga arbetslösheten stävjas?

3 Ekonomisk kris.

Riskhantering vid ekonomisk kris och hur man hanterar följderna av de ibland udda penningpolitiska metoder och stödprogram som tillämpades efter finanskrisen 2008.

4 Tillväxt.

Tillväxt och fördelning av denna är en enorm fråga som även innehåller sådant som ren infrastruktur – i dag saknar två miljarder vuxna människor tillgång till ett fungerande bankväsende – och om resurser: hur kan man se till att fattiga men resursstarka länder får behålla det värde som skapas där, exempelvis i form av turism eller gruvdrift?

5 Klimatfrågan.

Miljön och den globala uppvärmningen skär igenom alla övriga frågor.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.