Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-30 08:38

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/carl-johan-von-seth-amerikansk-massarbetsloshet-kan-komma-till-europa/

Ekonomi

Carl Johan von Seth: Amerikansk massarbetslöshet kan komma till Europa

Den amerikanska arbetslösheten närmar sig 1930-talets nivåer.
Den amerikanska arbetslösheten närmar sig 1930-talets nivåer. Foto: Spencer Platt/AFP

Alldeles nyss var USA:s arbetsmarknad i historisk högform. Nu närmar sig arbetslösheten samma nivåer som under de värsta åren av 1930-talets stora depression.

Varför händer det i USA, och hur snabbt kan världens största ekonomi repa sig från katastrofen?

Kollapsen på USA:s arbetsmarknad är en av pandemins mest dramatiska bieffekter. 15 procent arbetslöshet, den senaste officiella siffran, har landet inte upplevt på nästan hundra år. Och enligt myndigheterna är den verkliga siffran sannolikt ännu högre. Bara i april förlorade minst 20 miljoner amerikaner jobbet.

Detta hör också till de mest oroande effekterna av viruskrisen. Världens största ekonomi, och den globalt sett viktigaste konsumentmarknaden, stirrar nu in i ett svart hål. Det kommer att påverka andra länder, även exportberoende Sverige. Dessutom kan de politiska svallvågorna bli ruggiga när nästan en av fem blir arbetslös i USA.

Drabbas amerikansk ekonomi hårdare än andra?

Än så länge tyder tillväxtsiffrorna inte på att pandemins ekonomiska härjningar egentligen är värre i USA än i Europa. Under årets tre första månader krympte amerikansk ekonomi med 5 procent i årstakt, vilket var ungefär lika dystert som för euroområdet.

Fransk bnp krympte med 6 procent i kvartalstakt. Italien var ännu värre, medan svensk ekonomi tappade betydligt mindre. För alla länder väntas dock det värsta raset under andra kvartalet.

Internationella valutafonden, IMF, räknar i sin senaste prognos med att amerikansk tillväxt kommer att drabbas ungefär lika hårt som europeisk under det kommande året. Samtidigt väntar sig IMF en något brantare uppgång i arbetslösheten i USA.

Varför stiger arbetslösheten snabbare i USA än i Sverige?

Enligt svenska Arbetsförmedlingens senaste siffra var arbetslösheten 8 procent i april. Betydligt bättre än i USA, alltså. Men det är också vanskligt att jämföra statistiken mellan länder. Siffrorna är extra svårtolkade under viruskrisen.

I USA finns till exempel inte samma system för korttidsarbete som de flesta europeiska länder har infört. Många amerikaner har blivit tillfälligt friställda eller permitterade utan lön. De räknas som arbetslösa i statistiken. Men så många som fyra av fem tror – eller hoppas – kunna återgå till jobbet. Det kan alltså vara så att siffrorna ger en överdrivet dyster bild av läget.

En annan tänkbar förklaring till att USA just nu sticker ut i jämförelserna är att landet helt enkelt ligger före. Amerikaner kan sägas upp snabbare än européerna, som har ett mer formellt reglerat anställningsskydd.

Resten av västvärlden kanske snart är ikapp.

Kommer massarbetslösheten att bli långvarig?

Förloppet beror förstås på pandemin, men ser man till rent ekonomiska faktorer är tecknen inte heller särskilt muntra. De senaste 40 åren har lågkonjunkturerna blivit längre och längre, med riktigt seg arbetslöshet.

När man blickar bakåt i USA:s historia var särskilt lågkonjunkturen 1990 ett brott mot ett tidigare mönster av snabba återhämtningar. Det var långtifrån den djupaste recessionen som drabbat landet, däremot den mest långrandiga när man ser till arbetslösheten.

Dippen efter it-kraschen 2001 blev en ännu mer segsliten historia, och tendensen förstärktes ytterligare i samband med finanskrisen. Den orsakade ett jobbtapp som det tog sex långa år att reparera. Om återhämtningen efter viruskrisen, som ju ser ut att bli djupare, sker i samma långsamma takt riskerar det att ta decennier innan såren på arbetsmarknaden läks.

Så illa behöver det inte bli. Den nuvarande krisens speciella rötter talar för att ekonomin kan repa sig och arbetslösheten sjunka ganska snabbt.

Det spelar roll att pandemin inte är en finanskris. En teori är nämligen att de senaste decenniernas utdragna arbetslöshet har orsakats av finansiella excesser. Det gällde förstås finanskrisen 2008, men även it-kraschen 2001 och i viss mån även lågkonjunkturen 1990. 

Efter finanskriser brukar banksystemen strula, vilket ett är säkert recept på riktigt långvariga ekonomiska problem. Hushåll och företag har också upptäckt att de skuldsatt sig för djupt. Det är misstag som tar lång tid och kostar på att rätta till.

Tidigare lågkonjunkturer hade mer godartade och tillfälliga orsaker. Nationalekonomen Paul Krugman hör till dem som tror att viruskrusen mer kommer att te sig som en sådan klassisk, kort lågkonjunktur.

I ett tal på onsdagen varnade centralbankschefen Jerome Powell däremot för ett utdraget förlopp. Men hans poäng var också att det är ett politiskt val. Stimulansåtgärderna kan avgöra vilken sorts kris det blir.

Läs mer: 

Fler arbetslösa än väntat i USA 

Nobelekonomen Paul Romer: ”Omöjlighetstänkande hindrar kampen mot viruset