Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-19 06:08

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/carl-johan-von-seth-assar-lindbeck-var-professorn-som-overvakade-det-svenska-experimentet/

Ekonomi

Carl Johan von Seth: Assar Lindbeck var professorn som övervakade det svenska experimentet

Professor Assar Lindbeck och Jan ”Loffe” Carlsson under en manifestation mot löntagarfonderna.
Professor Assar Lindbeck och Jan ”Loffe” Carlsson under en manifestation mot löntagarfonderna. Foto: Håkan Lindgren

Under sex decennier var nationalekonomen Assar Lindbeck en faktor att räkna med i svensk akademi och offentlig debatt. När han nu har gått bort, vid en ålder av 90 år, försvinner en av dem som har känt vårt moderna samhälles framväxt allra bäst.

Assar Lindbeck kallade i en uppsats vårt lands ekonomiska efterkrigshistoria för ”Det svenska experimentet”. Sverige var – och är fortfarande – en ganska udda ekonomi. Länge sågs landet som ett paradisiskt föredöme. Senare utmärktes vi av en rad problem, politiska konflikter och ekonomiska kriser. 1990-talskrisen, den värsta av dem, följdes av en ny fas.

Förmodligen är det ingen som har studerat och dessutom deltagit i denna utveckling så nära som han själv. Lindbeck var professorn som övervakade det svenska experimentet.

Sedan 1960-talet har han synts i forskning och offentlig debatt, och han var högst aktiv in i det sista. Så sent som för några veckor sedan fick han en studie accepterad i ansedda European Economic Review.

Hans tidiga forskning kretsade kring den stora ekonomiska frågan efter andra världskriget: Hur fungerar marknadsekonomi respektive planhushållning? Vilka system leder till mest välfärd för det stora flertalet?

Det var intresset för det dilemmat som drog in honom i 1970- och 1980-talens debatt om löntagarfonder – en idé som gick ut på att överföra ägandet av svenska företag till facket. Assar Lindbeck var starkt emot, och hans kritik väckte fruktansvärt hårda reaktioner från fack och socialdemokrater. ”Lusen i arbetarrörelsens fana”, kallades han.

Den konflikten innebar slutet för en lång och nära vänskap med Olof Palme. Efter 35 år som medlem i Socialdemokraterna begärde Lindbeck också utträde ur partiet.

Enligt honom själv var han egentligen aldrig partilojal. Däremot kan man beskriva Assar Lindbeck som djupt pliktkännande mot Sverige. I hans memoarer motiverar han många ställningstaganden och beslut, även personliga, utifrån vad som han trodde var bäst för landet.

De största akademiska avtrycken gjorde han i sin forskning om välfärdsstaten och arbetsmarknaden. Teorierna kring den obalanserade maktfördelningen mellan insiders och outsiders är fortfarande starka. Han var en av de stora i sin generation.

Men vid flera tillfällen lade han – ofta motvilligt – forskningen åt sidan och kastades in i den politiska hetluften. Att han gjorde det i samband med 1990-talskrisen berodde just på pliktkänslan mer än något annat. Den så kallade Lindbeckkommissionen tog snabbt fram 113 förslag kring svensk ekonomi och politik.

Flertalet av dem – till exempel fyraåriga mandatperioder i riksdagen och en självständig Riksbank – blev verklighet. De präglar, precis som mycket annat i Lindbecks gärning, Sverige i dag.

Ämnen i artikeln

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt