Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-23 21:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/carl-johan-von-seth-bolanekunderna-drar-det-kortaste-straet-igen/

Ekonomi

Carl Johan von Seth: Bolånekunderna drar det kortaste strået igen

Foto: Hasse Holmberg/TT

Inför Riksbankens höjning av styrräntan spåddes pressade räntemarginaler i de svenska bankerna. Men kunderna drog det kortaste strået – igen.

Alla fyra storbanker har nu börjat vältra över kostnaderna på sina bolånekunder.

Carl Johan von Seth
Rätta artikel

Krona så vinner banken – klave så förlorar kunden. Sådana har spelets regler varit mellan småsparare och storbanker särskilt det senaste decenniet.

Det var åren efter finanskrisen som bankernas marginaler på bolån började klättra till historiska nivåer. Kunden fick en allt magrare skärva av lågräntekakan. I samband med att Riksbanken införde minusränta 2015 och utlåningen ökade passade bankerna på att vidga sitt vinstutrymme ytterligare.

I december 2017 var skillnaden mellan bankernas upplåningskostnad och kundens boränta rekordhöga 1,71 procentenheter. Det visar Finansinspektionens statistik, som sträcker sig fram till september förra året.

Inför Riksbankens räntebesked i december verkade det – äntligen – som att stjärnorna stod rätt på himlen.

Det fanns flera skäl till att bankerna skulle ha svårt att höja boräntorna och i stället tvingas pressa sina marginaler. Den historiskt höga prutmånen talade i sig för att kunderna skulle slippa bära lasset.

Banken Nordeas egna analytiker bedömde så sent som i december att en hårdare konkurrenssituation skulle göra det svårt att vältra över kostnaderna. Nya utmanare  har börjat slå sig in bolånemarknaden.

En annan faktor är att bankerna brukar ha svårt att hänga med i en så kallad räntehöjningscykel. Vanligtvis märker kunden stegringen med viss fördröjning.

Och ytterligare ett faktum som talade för att hushållen inte skulle beröras av räntehöjningen var att få drog nytta av de sänkningar av styrräntan som gjordes 2015 och 2016. Riksbankens sista sänkning, från –0,35 till –0,5 procent, fick bara halv effekt på bolånen.

Det motsatta hade varit logiskt. Kanske också rättvist.

Men en efter en har de fyra storbankerna, plus statliga SBAB, höjt sina rörliga räntor för bolån med mellan 0,2 och 0,25 procentenheter.

SEB var sist att ge besked på onsdagen. Alla hänvisar till den höjda styrräntan och ökade finansieringskostnader.

Det är inte lögn. Stibor, den referensränta som ger en vink om bankernas kostnader, har stigit med ungefär 0,1 procentenhet sedan Riksbankens besked. Dessutom tickade den uppåt månaderna dessförinnan.

Stibor är nu tillbaka på nivån där den låg på försommaren 2015. Men bankernas listräntor är alltså högre än de var vid samma tid.

Finns det något som biter på deras vidgade marginaler?

Läs mer: Så gör du för att få bästa räntan på bolånet