Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-04 03:54

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/carl-johan-von-seth-darfor-kan-eus-pandemifond-bli-historisk/

Ekonomi

Carl Johan von Seth: Därför kan EU:s pandemifond bli historisk

Foto: KAY NIETFELD

Den tysk-franska kompromissen om en europeisk pandemifond bryter helt ny mark. Summan i potten, 500 miljarder euro, är svindlande. Men det är den politiska symboliken som är det verkligt betydelsefulla.

Om EU var en bostadsrättförening, hur skulle den då beskrivas med mäklarspråk? 

Förmodligen något i stil med: ”Skuldfri förening, låg avgift.”

För även om EU ofta beskrivs som en stor byråkrati är det, när man ser till utgifterna, en slimmad apparat. Sveriges medlemsavgift motsvarar omkring 1 procent av vår bnp. Ganska lågt. Dessutom har EU ingen skuld att tala om.

Men det är just detta som är den stora nyheten – och det verkligt laddade – i Angela Merkels och Emmanuel Macrons nya förslag till en pandemifond som presenterades på måndagen.

I korthet handlar den tysk-franska planen om att tillfälligt ge EU extra ekonomiska muskler för att återuppbygga ekonomierna efter coronavirusets härjningar. Det handlar inte, som tidigare, om nödkrediter utan riktiga bidrag till drabbade medlemsländer och branscher. Merkel och Macron betonar att satsningarna ska vara klimatvänliga.

Finansieringen är tänkt att ske genom att EU tar egna lån. Det blir i så fall en form av euroobligationer, som det har talats och bråkats om sedan finanskrisen. Tyskland har motsatt sig att den sortens ekonomiska makt flyttas till Bryssel. Men Frankrike har kampanjat för och vinner nu gehör. Det är historiskt.

Budgethökarna i norr – där Sverige gör sällskap med länder som Nederländerna och Österrike – kommer också att protestera. De föredrar att unionen är skuldfri. Idén är också att pandemifonden ska betalas tillbaka på sikt, sannolikt genom avgiftshöjningar. Det ogillas.

Summan 500 miljarder euro är betydligt större än unionens vanliga årsbudget. Och det är inte så lite pengar. Siffran motsvarar några procent av EU:s sammanlagda ekonomi, som i år väntas gå sämre än någonsin förut.

Medlemsländernas egna nödåtgärder och stimulanser kommer i de flesta fall visserligen att vara större. Men tillfälliga EU-bidrag kan ändå bli en verklig faktor i Europas läkeprocess. Både EU-kommissionen och Europeiska centralbankens chef Christine Lagarde har hyllat initiativet.

Samstämmighet mellan Paris och Berlin, med bifall från Bryssel och Frankfurt, väger tungt. Men veckans förslag kommer också att skära genom EU:s medlemskrets. Det är inte säkert att länderna i öst jublar åt mer EU-bidrag. Risken är att sydeuropéerna tar hem mer av potten.

Budgethökarna i norr – där Sverige gör sällskap med länder som Nederländerna och Österrike – kommer också att protestera. De föredrar att unionen är skuldfri. Idén är också att pandemifonden ska betalas tillbaka på sikt, sannolikt genom avgiftshöjningar. Det ogillas.

Vad skulle en mäklarannons inte avslöja om läget i bostadsrättsföreningen EU?

Flera saker: Att renoveringsbehovet växer. Medlemmarna är i kris. Grannsämjan håller på att vändas i bitterhet.

Att fortsätta som förr kanske inte är hållbart.