Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-02 22:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/carl-johan-von-seth-den-forsta-verkligt-globala-ekonomiska-krisen/

Ekonomi

Carl Johan von Seth: Den första verkligt globala ekonomiska krisen

Finansminister Magdalena Andersson i mars 2020 om virusets påverkan på Sveriges ekonomi. Det skulle komma att bli många fler presskonferenser.
Finansminister Magdalena Andersson i mars 2020 om virusets påverkan på Sveriges ekonomi. Det skulle komma att bli många fler presskonferenser. Foto: Anders Wiklund/TT

Ett halvår har gått sedan de första rapporterna om en ny luftvägsinfektion från Wuhan. Nu finns covid-19 i hela världen. Det har även gett oss den första verkligt globala ekonomiska krisen i historien.

Vad har vi hunnit lära oss av det?

Världsekonomin hänger ihop och har gjort det länge. Men ekonomiska kriser har tidigare nästan alltid haft en nationell, eller regional, färg.

De senaste decennierna har vi haft en Asienkris, en pesokris och en eurokris. Att kraschen 2007–2008 ofta kallas ”den globala finanskrisen” är egentligen missvisande.  Finanskrisen var i första hand en transatlantisk historia, med rötter och följdverkningar som koncentrerades till Europa och USA. 

Resten av världen drabbades bara indirekt. Förloppet i exempelvis Afrika och Sydamerika skilde sig markant från händelserna längs krisens västerländska axel.

Viruskrisen är annorlunda. Orsaken, alltså pandemin, är på riktigt global. Smittan slår mot företag, anställda och konsumenter på ett likartat sätt i alla länder.

Enligt Världsbankens beräkningar kommer över 90 procent av världens ekonomier att drabbas av negativ ekonomisk tillväxt i år. Det är den mest synkroniserade nedgången någonsin.

Sannolikt blir det den första verkligt globala ekonomiska krisen i historien.

Kanske var pandemin i sig något som gick att förutse. Ändå kom den globala ekonomiska viruskrisen oväntat. Ingen pandemi har tidigare varit den utlösande faktorn bakom någon internationell lågkonjunktur, åtminstone de senaste 150 åren.

Den förhoppning som var vanlig tidigt i förloppet, att återhämtningen skulle bli snabb och ”V”-formad och att problemet snabbt skulle vara löst, har också kommit på skam. 

Ekonomipristagaren Paul Romer sa i en intervju med DN tidigare i våras att många, inklusive han själv, drog fel slutsatser av andra internationella hälsokriser i närtid. Framgångarna med exempelvis ebolaepidemin ingav en falsk trygghet. En känsla att nya sjukdomar går att stoppa.

Världens första riktigt globala ekonomiska kris hanterar länderna själva

Tunga prognosmakare som Världsbanken och Internationella valutafonden räknar nu med ett globalt bnp-tapp på runt 5 procent i år. Världsekonomin kommer, enligt dem, inte att nå upp till sin tidigare nivå förrän år 2022. Även i Sverige väntas arbetslösheten fortsätta stiga nästa år.

Svaret från regeringar och centralbanker har varit kraftfullt. Viktiga lärdomar drogs efter finanskrisen, och de verktyg som används nu liknar mycket de som togs till då. De finanspolitiska nödåtgärderna har slagit alla rekord.

Men krispolitiken har hittills varit påfallande nationell. Olika smittåtgärder har inte samordnats ens mellan de nordiska länderna. Hoppet om ett vaccin mot covid-19 ser också ut att bli en internationell huggsexa.

I samband med finanskrisen försökte länderna agera gemensamt. I G20, visserligen mest ett mötesforum, utfärdade de stora ekonomierna flera viktiga deklarationer.

Den viljan saknas nu. G20 är tyst.

Världens första riktigt globala ekonomiska kris hanterar länderna själva. 

Ämnen i artikeln

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt