Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-21 00:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/carl-johan-von-seth-europas-frihandel-kan-bli-ett-maktigt-klimatvapen/

Ekonomi

Carl Johan von Seth: Europas frihandel kan bli ett mäktigt klimatvapen

Oxar på väg till slakt i Amazonas. Foto: Lotta Härdelin

EU står i färd att öppna sina gränser för mer nötkött och sojabönor från Brasilien. Tajmningen verkar katastrofal.

Men Bryssel har en plan. Och Europas frihandel kan snart bli ett mäktigt vapen i klimatpolitiken.

Argentinas utrikesminister Jorge Faurie sägs ha fällt glädjetårar när länderna i Mercosur – Brasilien, Uruguay, Paraguay och Argentina – efter 20 år av förhandlingar slutförde ett frihandelsavtal med EU.

Snart stod dock Amazonas i lågor. Det som var en triumf för snart avgående handelskommissionären Cecilia Malmström förbyttes i ett akut politiskt dilemma. 

Amazonas är planetens största kolsänka. Regnskogen härjas av bränder med tydlig koppling till rovdrift och världsmarknadens glupande aptit på livsmedel.

EU:s avtal med Mercosur kommer, om det skrivs på, visserligen inte öppna dörren på vid gavel för brasilianska biffar. Det finns begränsningar. Men den hårda klimatkritiken mot avtalet har fog, särskilt när Brasiliens president Jair Bolsonaro Amazonaspolitik är att ösa bränsle över elden.

Läs mer: Regnskogen kan förvandlas till savann 

Bryssel har dock en plan. Att bevara FN:s klimatkonvention hör numera till EU:s hårda kärna av politiska intressen. I Mercosuravtalets hållbarhetskapitel finns därför en artikel om klimatet.

Överenskommelsen säger att alla parter måste uppfylla sina klimatåtaganden enligt Parisavtalet. För Brasiliens del betyder det bland annat att skydda och dessutom återbeskoga Amazonas.

Paragraferna har betydelse. Brasiliens vicepresident Hamilton Mourao sa i somras att det nu är ”omöjligt” för landet att lämna Parisavtalet, en idé som Bolsonaro tidigare har vädrat. Det kostar ju inget att säga. Ett viktigt handelsavtal står på spel. Men vad en vicepresident lovar spelar roll.

Det var också detta klimatlöfte som Frankrikes president Emmanuel Macron hade i åtanke när han nyligen kallade Bolsonaro för lögnare och hotade att stoppa hela frihandelsavtalet.

Läs mer: Turerna i bråket mellan Bolsonaro och Macron 

Man kan se det som att klimatparagraferna har fått viss effekt redan innan avtalet är påskrivet. Det har skänkt geopolitisk tyngd åt den bojkott som europeiska konsumenter och företag nu hotar med.

Utan ett avtal med stora ekonomiska värden i potten hade pressen på Brasilien varit svagare. Landets näringsliv är tydligt skakat av reaktionerna.

EU går i och med avtalet samtidigt miste om ett tillfälle att ge klimatpolitiken ännu vassare klor. Klimatparagraferna saknar skarpa sanktionsmedel. Löftesbrott leder i första hand till samtal och förhandlingar. Bättre än inget. Men eftersom Parisavtalet i sin tur bygger på mjuka åtaganden har man här skapat dubbla lager av mesighet.

Ursula von der Leyen, som blir nästa ordförande för EU-kommissionen, vill dock ändra på det. Hon släppte i somras en bomb som inte har fått den uppmärksamhet den förtjänar: Nästa EU-kommission ska lägga fram förslag om ett slags klimattullar.

Hon lovar en gränsskatt på koldioxid som ska kunna riktas mot länder utanför EU. Tanken är att väga upp för att andra inte gör tillräckligt. Ett problem med offensiv klimatpolitik i Europa är annars att smutsig produktion flyttar och att varorna i stället importeras. Från Kina, till exempel.

Bland ekonomer är idén okontroversiell. Förra årets ekonomipristagare William Nordhaus förespråkar starkt att länder ska använda den ekonomiska piskan mot varandra. Gränsskatt på koldioxid omfamnas också i ett upprop med 3.500 nationalekonomer i USA.

Motargumenten har handlat om det skulle sätta frihandeln ur spel och rubba de globala spelregler som EU värnar om.

Men professor Henrik Horn, expert på handelsavtal, skriver i en färsk kommentar att det inte behöver bli så. EU kan ha kakan och äta den. Frihandel och klimat går att främja samtidigt.

Det kan visa sig vara mäktiga vapen i klimatpolitiken som nu smids i Bryssel.