Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-20 14:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/carl-johan-von-seth-fem-heta-fragor-for-lofvens-skatteforhandlingar/

Ekonomi

Carl Johan von Seth: Fem heta frågor för Löfvens skatteförhandlingar

En omfattande skattereform. Det är vad regeringen, Centern och Liberalerna har utlovat i sitt 73-punktsprogram. På måndagen bjöd Moderaterna in sig själva i förhandlingarna.

Här är fem frågor som måste besvaras i en uppgörelse.

Rätta artikel

1. Vilka partier ska ingå i uppgörelsen?

Det var enklare förr. När Thorbjörn Fälldins regering slöt en blocköverskridande uppgörelse om skatterna 1981 räckte det med tre partier – Centern, Folkpartiet och Socialdemokraterna – för att samla nästan tre fjärdedelar av rösterna i Sveriges riksdag.

Svårare är det nu. De fyra partier som ingår i det så kallade januariavtalet skrapar bara ihop 48 procent. Mandaten räcker för att genomföra en skattereform, men det riskerar i så fall att bli en kortsiktig uppgörelse. Att bjuda in Moderaterna och Kristdemokraterna skulle skapa större stabilitet och underlätta för partierna att genomdriva impopulära åtgärder. Ex-finansminister Anders Borg argumenterar för att alla, även SD, behöver vara med.

Frågan är vad som är svårast. Förhandlingar mellan minst fem partier – eller att bygga en hållbar reform utan majoritet i riksdagen.

2. Ska de totala skatterna höjas eller sänkas?

En utgångspunkt i det som brukar kallas århundradets skattereform, som sjösattes 1990–1991, var att statens totala intäkter varken skulle öka eller minska.

Det är en praktisk premiss när man inleder förhandlingar mellan partier med olika viljor i de större frågorna. Men den här gången finns inget som tyder på att partierna är redo för det. ”Skattereformens syfte är att sänka det totala skattetrycket”, säger Centerns Annie Lööf (DI, 11/2). Finansminister Magdalena Andersson har det motsatta ingångsvärdet. Moderaternas Ulf Kristersson kräver på DN Debatt (29/4) att en reform kombineras med lägre utgifter för staten. Men i takt med att dagordningen vidgas blir det förstås svårare att nå enighet.

3. Vem ska betala miljöskatterna?

Kring vissa saker finns en övergripande samsyn mellan partierna. En sådan sak är att miljöskatter oftast är bra. Men här finns få lågt hängande frukter kvar som partierna kan plocka. De svenska miljöskatterna är redan högt satta. Ytterligare höjningar och nya sätt att ta ut avgifter tenderar att slå mot hushåll och företag utanför storstäderna.

Det skapar bördig jord för politisk strid. Regionala spänningar har blivit en viktigare konfliktlinje. Vem som betalar miljöskatterna kommer därför att bli ett laddat ämne.

Läs mer: Carl Johan von Seth: Miljöskatter har en omvänd Robin Hood-tendens 

4. Hur ska småföretagen beskattas?

En vanlig slutsats bland experter är att Sverige har för höga inkomstskatter på arbete och för låg skatt på kapital – alltså på pengar i bland annat företag. På ett övergripande plan är denna idé inte så kontroversiell.

Men djävulen sitter i detaljerna. Ett exempel är den stora skillnaden i skatt på lön respektive vinst i ett fåmansbolag. Helt nödvändigt för landets entreprenörer, säger Centern och Liberalerna. En stor orättvisa, enligt Socialdemokraterna. Att det saknas en gemensam bild av problemen på detta område blir ett hinder i förhandlingarna.

5. Blir det nya bostadsskatter?

Flera förändringar på bostadsområdet är aktuella. Att den så kallade flyttskatten skrotas eller åtminstone mildras står redan klart. Bostadsminister Per Bolund (MP) talar också om avtrappade ränteavdrag. Nyligen lade ekonomer i ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi) fram ett förslag på hur man kan höja och lägga om den kommunala fastighetsavgiften.

Men hela detta fält är ett sår i svensk ekonomisk politik. Bostadsmarknaden fungerar allt sämre, och byggandet har börjat vika. Drastiska åtgärder kan ge både stora prisfall och högljutt missnöje. En liten och oenig konstellation partier lär få svårt att ta mod till sig att fatta beslut.