Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-20 18:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/carl-johan-von-seth-har-ar-allt-vi-fick-av-hogkonjunkturen/

Ekonomi

Carl Johan von Seth: Här är allt vi fick av högkonjunkturen

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Det var kul så länge det varade. 400.000 fler jobb blev det. Människors inkomster steg med 9 procent. I en historisk bostadsboom byggdes dessutom 200.000 nya lägenheter och småhus i Sverige.

Nu är det dags att ta farväl till högkonjunkturen.

Högkonjunkturen är över. Det slog statliga Konjunkturinstitutet fast på onsdagen. Men hur kul var den egentligen? Vad fick vi för pengarna? Och vad händer nu?

2015 började vi tala om högkonjunktur i svensk ekonomi. Tillväxten blev det året över 4 procent. Bnp steg i en takt som började överskrida den långsiktiga kapaciteten, enligt Konjunkturinstitutets beräkningar.

Men stämningsläget hade då varit gott ett tag. Redan 2014 skakade svensk ekonomi av sig krisåren rent psykologiskt. Konjunkturinstitutets barometrar visade stigande optimism bland företag och hushåll.

Den stämningen varade fram till på vårkanten i år. Det senaste halvåret har varit deppigare.

För att förenkla vårt farväl till högkonjunkturen blickar vi bakåt på perioden 2014–2018.

9 procent högre inkomster

Mellan 2014 och 2018 steg Sveriges bnp med omkring 15 procent. Men eftersom perioden sammanföll med en hög befolkningstillväxt blev ökningen i bnp per invånare lägre – totalt 9 procent.

Fram till 2017 (siffror därefter saknas) hade den disponibla medianinkomsten också stigit med knappt 9 procent. Det speglar en bred uppgång i ekonomisk standard.

Helt jämnt fördelades dock inte välståndökningen. Barnfamiljers levnadsstandard har ökat lite mer än snittet, enligt SCB:s siffror. Men i åldersgruppen 65–79 har den disponibla inkomsten totalt sett bara ökat med 3 procent. Det som kallas ginikoefficienten – ett vanligt mått på inkomstskillnaderna – har också stigit från 0,284 år 2013 till 0,315 år 2017.

400.000 fler jobb i svensk ekonomi

De senaste åren har sysselsättningsgraden klättrat till historiskt höga nivåer. Arbetslösheten, däremot, har bara sjunkit från 8 procent i slutet av 2013 till 6,2 procent i december förra året. Det är en historiskt hög nivå. Nu stiger den igen, mot strax över 7 procent.

Totalt fick vi över 400.000 fler jobb under högkonjunkturen. Växande tjänstenäringar spelade störst roll. Ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten pressades ned.

Bland utrikes födda är bilden inte lika entydig, men SCB:s siffror pekar på ett ökat deltagande på arbetsmarknaden. De flyktinginvandrare som kom 2015 har kommit i arbete mycket snabbare än tidigare år.

Samtidigt har bristen på arbetskraft varit påtaglig. Begreppet matchningsproblem har etablerats som beskrivning av fenomenet: Arbetsgivarna letar förgäves efter folk. Samtidigt finns många arbetslösa. Det har regeringen inte lyckats lösa.

200.000 fler lägenheter och hus

2018 var investeringarna i svensk ekonomi de högsta sedan 1980-talet. Delvis var det näringslivets satsningar inom forskning och utveckling som låg bakom uppsvinget. Kommunerna har också investerat mer än förr. Men inte minst var det en stark byggboom som slog igenom.

Mellan 2014 och 2018 färdigställdes över 200.000 lägenheter och småhus i Sverige. Takten var nästan dubbelt så hög som perioden 2003–2007.

 

Fem ganska goda år

På det hela taget får vi betrakta konjunkturen 2014–2018 som relativt medioker. 1980-talets glada dagar varade mycket längre. Tillväxten per invånare var högre under perioden 2003–2007.

Men i ett utifrånperspektiv har svensk ekonomi ändå tuffat på bra. Det tog oss några år att hämta tappet efter Lehmankraschen 2008. Kontrasten är tydlig mot en del andra europeiska länder, som Finland.

Och med startskott 2014 upplevde vi alltså ett ganska brett uppsving. Det var en stark investeringskonjunktur. Bostäder byggdes och industrin storsatsade. Det var också bra år för svensk export. Hushållens konsumtion gav extra bränsle åt tillväxten.

Alla dessa indikatorer pekar nu ned. Investeringarna minskar. Byggandet viker. Att exporten hittills verkar klara sig skapligt kan rädda oss från en ren lågkonjunktur i år och nästa.

Det är också en udda högkonjunktur vi lägger bakom oss. Trots en stark ekonomi har den svenska kronan försvagats. En lågt värderad valuta är visserligen stötdämpande nu när världsekonomin skumpar. Men om det skakar mer lär kronan sjunka ytterligare. Och frågan är då hur lågt den kan gå.

Trots en het arbetsmarknad har både inflationen och löneökningarna dessutom fastnat på låga nivåer. Det är en av gåtorna vi lämnas att försöka lösa efter högkonjunkturen.

Hur ska ekonomin stimuleras om läget förvärras? Riksbankens styrränta är å ena sidan redan under nollstrecket. Å andra sidan är statsfinanserna i toppskick. Sverige har ett bättre utgångsläge än många andra ekonomier.

Läs mer: Så har det gått för tre av Sveriges välkända bolag